Besviken över att jag är en dålig fotograf
Söndagkväll
Det går inte att vara utan kamera när man är smycketillverkare, förstår ej att det inte ska gå att laga min kamera, utan att de bara ska säga, köp en ny
Tänk nu har jag lyckats göra halsbandet som ska vara inne i morgon till tävlingen.
Så nu gäller det att jag förstår mig på dotterns kamera som hon snällt har lånat ut. Det är så oerhört svårt att fota smycken och få fram det där lilla extra och jag är ingen van smyckefotograf
Tyvärr kan ni ej få se smycket än för det ingår i spelets regler. Men jag känner mig rätt nöjd, jag lärde mig en ny teknik under resans gång som jag använde mig av för göra vatten.
Eljest har helgen varit lugn, febern ger sig ej, men armen känns som den blir sämre och sämre. Gör mina träningsrörelser men får ej ut den som förr. Och det skaver o bränner under armen fast den är känslolös, är som nålar som vandrar igenom den. Undra om det ska vara så och om det är vad jag ska lära mig leva med.
Håller på att tycka att det är mycket man ska lära sig leva med, men kanske en sak i sönder och en dag i sänder .
Här ska ni i alla fall få se min fotlänk o ett par örhängen
