Jag är så lycklig
Måndag kväll den 7 september 2009
Känner mig så lycklig. Solen sken så skönt idag så jag kunde lunchfika ute. Låg o tittade på alla mina växter som fortfarande blommar fast man ser att hösten är på gång för solen står så lågt så vi får in så lite sol på vår framsida. Mina stackars tomater kämpar för hinna mogna
Jag gläds så att var feberfri. Orkade gå en promenad runt vårt lilla kvarter och det kändes som en jätteseger. Jag njöt av varje meter jag gick.
Vi lyxade med plättar o vännen B:s jordgubbsylt och grädde till middag. Äntligen smakar maten som den ska. Sonen som har hemkunskap detta år, berättade lycklig att han nu kan göra potatis och purjolökssoppa på engelska. Han går engelska klass och då har de även hemkunskap på engelska. Dessutom har denna soppa i en massa år varit storasysters paradrätt och som vi alla älskar. Så det är ju bra när storsyster far till Afrika att vi kan få äta soppa i alla fall.
Ikväll skulle vi starta upp min bönegrupp hos den av vännerna som har ett uterum. Men innan vi for dit så kom min goda vän M med en massa kanelbullar i vackra bullformar som vi fick fylla frysen med, ja familjen fick behålla en påse framme under kvällen att festa på. Vad jag är tacksam för alla dessa änglar som hjälper oss på olika sätt. Jag hoppas att i framtiden kunna ge något tillbaka
Bilden är bagerskans egen, lånade den
Så roligt få träffa bönegruppsvännerna. Vi har hållit ihop gn en massa år, gn sjukdom och glädje och det är fantastiskt att ha en grupp som vet en massa om en och ändå älskar en som man är. Sen att få sitta, ja jag låg ju förståss, i ett vackert uterum, se hur mörkret omsluter oss vi ser på varann i skenet av levande ljus och ute lyser belysningen på blommorna och det är bara så rogivande o läkande.
När jag kom hem var jag bara tvungen koka en kopp kaffe och smaka på bullarna, mmmmmm