Bröstprotes, nya symptom o smärtor / Man kan ej ta död på patienten
Måndag den 28 juni 2010
Idag var det dags för protesutprovning igen vilket inte var lätt, min korsett gör att ingen bröstprotes sitter där den ska eller ser ut som den borde. Efter mycket provning blev det den minst sämsta, en sk masserande protes som ev kan minska lymfan
Lyckades sen på känn hitta till nya onkologen gn kulvertplanet. Man kan ej säga att de ödslat med skyltar för att man ska hitta den vägen
På onk fick jag härliga Katja som tog mina prover, hon konstaterade att jag har så mkt ärrbildningar i porten att det är ännu svårare att sticka mig ssk som porten ligger så djupt och det gör verkligen ont, men man överlever det mesta. K ordnade även en säng så jag fick ligga o vänta där den timme jag hade över till att doktorn skulle träffa mig.
Doktor I letade rätt på mig och undrade naturligtvis hur jag mådde. Tänk om man kunde säga Jättebra men tyvärr är det ju ej så.
Jag har ju fått konstiga symptom med nålstick i fötterna och vacklande knän som bara slår bakut och det visade sig också vara biverkan. Så till fötterna måste jag ha Compeed för att kunna gå, det lägger sig som ett täcke och skyddar huden
På hjärtekot hade man hittat ett litet hål i skiljeväggen mellan förmaken som ej funnits förut så det ska hon kolla med min hjärtdoktor. Däremot pumpade hjärtat bra
På magnetröntgen av nacken hade man sett en kärlmissbildning, ett hemangiom, i nacken men det är godartat. Men inget diskbråck eller ngn nerv i kläm
På hematomet i armhålan hade hon inte fått ngt svar än
Så för handens skull blir det remiss till handkirurgen. Jag börjar få såna problem knäppa min korsett.
Sen säger hon att pgr av att jag mår så dåligt kan jag ej få ngn behandling nu.
Hjärtat hoppade ner i skoskaften för det är ju det jag varit så rädd för. Men jag frågade direkt om det var för gått och så var det inte, utan de ska sätta igång sen, men just nu är jag så skör så de kan ej ge mig mer. Jag blir för sjuk och magen måste återhämta sig så jag kan äta igen utan smärtor och mina muskler och leder måste stabilisera sig.
Om magen inte återhämtar sig måste de göra en coloscopi och det vet jag inte om jag orkar med igen
Man kan ej ta död på patienten med behandlingen och det kan jag förstå med huvudet men känslan säger: nej inte ännu längre behandlingstid. Hon säger att jag har kämpat och kämpat och varit jättesjuk hela tiden och nu måste det bli en paus.
Det som är tur är att det är sommar nu när det blir detta uppehåll så kanske jag kan få njuta lite mer av sommaren.
Men känslan tycker det är jobbigt då det tar ännu längre tid innan jag är klar
Så nu fick de dra min nål igen och jag fick en lyckosommarkram av K. De är för rara där uppe
Behövde ngn att prata med när jag kom hem och som tur fanns min granne hemma, så skönt få ventilera besvikelsen med ngn.
Har haft så grymt ont i magen i kväll, vet snart inte vad jag ska äta o hur lite, för att inte få ont.
Dagens tanke: Ju större motstånd vi stöter på, desto mer energi utvecklar vi för att ta oss igenom.