ruach

Söndag den 30 jan 2011

Söndag igen jag fattar ej var förra veckan tog vägen. Den bara försvann i mina magplågor.

I alla fall var jag på en jättebra gudstjänst igen. Var vår distriktsföreståndare som predikade och det var så bra.

Dagens tema var Jesus är vårt hopp Matt 14:22-33

Vår livskamp ser olika ut men alla har vi en livskamp. Den kan variera från tid till tid. Ofta längtar vi att bli av med kampen, Då säger dagens tema att vi har en förmån i att Jesus är vårt hopp.

Lärjungarna kämpade i mörkret och motvinden. De hade fått kämpa länge, sen kvällen till gryningen. Var en kamp på liv o död där i blåsten, de hade kunnat drunkna

Detta är lite av vårt liv. I perioder, som kan vara långa, så kommer kamp, prövningar, ensamhet, sjukdom. Liver är tufft ibland, ja jättetufft till och med. Vi vill slippa prövningar o frestelser

Men så är livet. Där i motvinden o farorna får lärjungarna kämpa och det får vi också.

Det är strax före gryningen som Han kommer. Vi vet med facit i hand att han kommer men det visste inte lärjungarna. De kämpade på där i motvinden, pressades tillbaka av vinden och tyckte inte de kom fram. Men han kommer och han räcker ut sin hand

Lärjungen Petrus var i båten i motvind och förskräckt och rädd för vinden och vattnet men så slänger han ur sig:Om det är du Jesus så säg kom

Han la hoppet  på Jesus. Hoppet på Jesus gör att vi i vissa situationer kan ha frimodig tro som gör att vi vågar göra det som ej går- här att gå på vattnet.

Petrus blev rätt snabbt orolig igen o började sjunka men då var Jesu hand där o drog upp honom

Jag kommer att falla eller fortsätta att jobba med prövningen men i båda fallen är Jesu hand där.

Guds princip för oss är inte att vi ska prestera utan at vi ska minnas vår grundidentitet. Minnas att han går oss till mötes i motvinden.

Kanske redan innan vi orkat be.  Jesus gör det, dvs kommer oss till mötes för att vi är hans.

Min grundidentitet som jag kan ha textad på en lapp i plånboken som en påminnelse om vem jag är

Ja nu fick ni en snabbt förkortad version av predikan men den talade så till mitt hjärta. Jag behöver verkligen påminna mig om att det finns en hand som drar upp mig när jag prövas och att jag är älskad oavsett prövningar. Det är inte i prövningen ja har min identitet utan i att jag är älskad av Jesus

Jag var förebedjare idag och det är en uppgift som ligger mig varmt om hjärtat. Tyvärr fick jag så ont i ryggen efteråt, stod inte så bra men det kan ej hjälpas.

Nu har biverkan hunnit till mina leder. Jag kan knappt böja på benen, men jag känner igen det så det är bara vänta på att det ska bli bättre

När jag kom hem gjorde jag några smyckeaskar få se om jag hinner dekorera dem innan mitt smyckeparty på tisdag. Kan ju vara någon som vill lägga sitt nyinköpta smycke i en fin handgjord ask.

Sonens feber stiger så det blev hans älsklingsmat till middag, sk Johnnys för att han skulle äta.

Sen har jag varit lite låg, försökt ingjuta hopp och mod men lyckas inte alltid så bra.

Fick förresten ett härligt mail idag. En okänd kommentar här på min  blogg besvarade jag o då visade det sig i vår mailkontakt att vi hade samma bakgrund och att jag visst vem hennes pappa var  och en hel del släktingar. Världen är bra liten.

Dagens tanke: Jag har min identitet som ett älskat barn till Jesus