Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans, tomrum och liv
Glädjen som rinner över
Onsdag den 30 mars 2011
Mina tankar fortsätter att gå till Linda och hennes familj. Det känns som ett tomrum i mig av sorg coh saknad Aldrig mer få läsa hennes blogg eller få ett mail. Aldrig mer ska henns familj få se henne ; men de har alla goda minnen, de har fantastiska foton och de har en visshet om en mamma som älskade dem.
Jag inser återigen hur viktigt det är att ta vara på varann medan vi har varann. Livet kan ta slut fortare än vi anar.
Igår var ju kuratorn här och vi kom att prata mkt om min tro. Hon undrade över vad som bär mig i kampen och jag sa det är min tro på Jesus. Utan honom skulle jag aldrig ha orkat med allt det som drabbat mig/oss under åren. Jag vet att Han bär under allt och trots allt. Inte så att livet blir enkelt eller att prövningarna försvinner men jag är inte ensam, jag har ngn att gå till, ngn att ösa ut min sorg , mina frågor och min ilska över. Men oxå min glädje.
Ibland behövs ingenting för att glädjen ska rinna över. Dottern ringde hem o sa: har du skype för jag vill visa lägenheten. En svag aning sa att det hade jag men aldrig använt.
Nåväl mkt riktigt, 2008 hade jag fått mitt användarnamn men inte installerat det. Efter lite bök så fick jag in det och här låg jag o såg henne o lägenheten o ngr kompissar till henne. Det gjorde mig så glad, plötsligt var det inte bara rösten utan henne jag såg och hennes omgivning. Jag gillar att ha folk placerade.
Sen fick jag pärlor med posten och så har jag sett ett scilla blad närmast väggen med en meter snö framför. Våren är på väg .
Men oj vilket elände byggarna lämnade efter sig, det ser man nu när snön tinar. Hela rabatten kommer vara full av takpapp spik o ruttet trä. Det blir inte kul städa bort det
Har flyttat om mina blommor och satt in lösa hyllor i köket för mina sticklingar o gjort det lite lättare för han som ska vattna i helgen och inte får ta död på ngn. Tyvärr har gräset i såjorden kvävt flera frösådder. Men jag blir så lycklig av att hålla på med blommorna, det lättar i hjärtat.
Nu är ryggen slut, blir lite felaktiga arbetsställningar.
Försökt ringa lite sångare inför sommaren på Backen men det har ej gått så bra. Folk har lite svårt att lova redan nu.
Dagens tanke: Var inte rädd för tomrummet. Våga förundras över det lilla. Lär av det lilla barnet som ser under i varje centimeter . Träna att leva i nuet och tacka Gud för Nuet