ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Änglarna var i tjänst idag

Allmänt Permalink3

Tisdag den 31 januari 2012

 

Urusel natt pgr av cortisonet. Sov knappt ngt, det bara kröp i mig. Att dessutom vara fastande gjorde inte saken bättre. För ibland kan ngt ätbart bryta den onda cirkeln men nu gick det inte. Använde natten till förböner för nära och kära.

Ber att de kan vila i Gud och ta blott en dag ett ögonblick i sänder, att se att vägen kan vara tung ibland men genom allt hjälper ändå Gud när man ser tillbaka

 

Superstress på morgonen taxin var för tidig men då kunde sonen åka med. Jag fick med mig allt utom en porslinskaffekopp. Tycker kaffe smakar så mkt bättre i porslin än pappersmugg, men  nöden har ingen lag. Illröd och svullen i ansiktet inträdde jag på onkologen Jag hinner glömma mellan gångerna hur vacker jag blir.

 

Fastande åkte jag till sjukhuset, där var det strul med annat så jag fick vänta ett bra tag men då kommer supergulliga K och är min sköterska, det var riktigt bönesvar, hon är en ängel, dessutom känner hon mig och vet att jag härdar lite för länge.

 

Mitt blod vill bara rinna när jag djupandas vid provtagningen, hon förklarade att min venport ligger så att slangen sugs mot kärlväggen och när jag djupandas så rör sig den inåt och då rinner blodet. Så jag andades o andades för sex prover. Sen fick jag äta medhavd frukost

 

Sen var det solicorteff(cortison), panodil,tavegyl och hjärtmedicin och koksalt en halvtimme innan herceptinet. Jag somnade och sov så gott när telefonen ringde. Vem ringer o väcker mig? Alla anhöriga var varnade

 

Ja då var det Swooch som ska åtgärda alla stammar och avlopp i vår huslänga. De skulle egentligen komma i mars och vill komma nästa vecka. Det var en trevlig person o jag sa att jag låg inne  för ca behandling så jag måste tänka.  Det var okey och han skulle ringa i slutet av veckan.

 

Tack och lov somnade jag igen. K kollade mig gång på gång. När jag vaknade till på em fikade jag och såg ett jätte intressant program om den svenska skolan och hur vi backat från tredje plats till 17 : e plats. Mattematik var det absolut sämsta ämnet. Han testade ett tal från nationella provet i matte årsk 5 på en massa gymnasielever,  på folk i allmänhet och på barn i Shagnhai. Shanghai har världens bästa skolor.

800/100 ingen kunde det utan miniräknare i Sverige.  I Shanghai skrattade ungarna det var för superlätt.

 

Då slog klådan till, kliade inne i benen på armarna, ont i magen, huvudvärk. Jag härdade en halvtimme sen ringde jag på klockan. Då larmade den och jag tänkte, vad gjorde jag nu? .

När flera i personalen kom in, riktiga änglar, berättade de att de satt det medvetet så för att de vet att jag inte ringer annat om jag är rejält dålig och de ville reagera på direkten

 

Blodtryckskoll, mera solicorteff, det hade K kolat med min onk.läkare redan innan att de skulle ge mig innan hemgång eftersom jag blev så pass dålig förra gången. Men nu fick ajg det på en gång. Droppet stängdes av. Fick mera panodil. Sen kom läkaren. De bestämde att jag inte skulle få mera Herceptin denna gång och att inför nästa omgång ska jag ha ännu mera premedicin. Jag skulle få mera koksalt och så ringde K o beställde bårbil.

 

Glad att jag skulle få åka hem lovade jag att ringa om ngt hände hemma. När båren kommer är det fel bår och fel madrass. Jag fattar inte att de inte kan läsa innan till vad som står i mina papper på reseservice o taxi.

 

Tänkte att jag måste ta den fast jag blir så mkt sämre i ryggen av den, men då sa K aldrig i livet, de får byta bår och du får åka upp på avdelningen. De är ändå förvarnade att du kanske skulle dit.

 

Så då följde hon mig upp och där jobbade fler änglar som jag träffat förr. Jag fick en säng, jag fick middag och till och med färska grönsaker för att de kom ihåg att jag ville ha det

 

Och det sista de sa innan jag åkte var: Nu ringer du om du blir sämre. Tänk så skönt att få höra denna omsorg

 

Så trots att jag inte mådde bra så blev denna dag bra tack vare underbara människor med hjärtat på rätta stället.

 

Så glad komma hem och möttas av kramar av familjens manlig medlemmar.

 

Cortisonet hjälpte så just nu kliar det inte lika mkt. Pratat med mamma och goa B ringde för  höra hur det var.

 

Är trött så jag hoppas jag ska få sova trots allt kortison.

 

Dagens tanke: Allt vi kan göra är att göra det bästa av var dag.

#1 - - Sonia:

Vilken kämpe du är Kristina ! Jag är full av beundran, och glad över alla goda människor du får möta på sjukhuset. Stor kram

#2 - - Skrivmoster:

Ditt tålamod är enormt och jag känner stor ödmjukhet inför dig som person. Du berättar som det är men utan klagan. Alltid finns det något positivt i dina tankar. Du finns i mina tankar!



Hoppas att du får en dag i lugn! Att kroppen inte sparkar bakut hela tiden.

Kram till dig!

#3 - - Tolmia:

Älskade vän vad du kämpar.

Och hittar glädje mitt i det svåra.

Sköt om dig fina vän.

kram <3

Till top