ruach

Fredag den 2 mars 2012

Utan ass fick maken sätta fart och få upp mig. Medan jag åt frukost fixade han matsäcken, kaffe och mackor o porslinskopp till mig. Sen snabbt in i bilen för färd till sjukhuset. Jag var i bra tid och tänkte att nu blir de förvånade på mottagningen att jag är före min tid. Men då var det stopp i anmälningsluckan

Flera krångliga grejor före mig.

Men så var det min tur. Då skulle jag betala både för rtg o för att sätta en nål på behandlingsavdelningen. Men det tyckte hon i anmälningsdisken var onödigt. I och för sig spelar det ingen roll för jag kommer ha frikort på två veckor med alla mina sjukhus besök

På behandl avd var det gulliga A som skulle sticka mig, jag passade på att förhöra mig hur det var med familjen och hans syster som är min barndomskompis o påminde honom dessutom om att hans syskon fyllt år vilket han missat.

Sen ner till Nucklearmedicin . Ingen liggplats så jag krånglade mig ner på en stol med armstöd o huvudet på ett bord, Se den synen o säg sen inte att landstinget inte borde satsa på soffor för ryggskadade patienter som oåx måste besöka sjukhuset

Som tur var behövde jag ej ligga i denna hemska ställning så länge innan jag blev uppropad av trevlig sköterska

Då visade det sig att nålen A satt, ej var rätt nål för kontrasten och skulle varit flaggad men han skulle komma ner o byta. Tänk man ringer o säger vad det ska vara o ändå så missas det. Under väntan sprutade de in isotope n för skelettscintet. Det var det ingen fara att byta infart, bara ett stick extra och det gjorde mindre ont än första.

Sen säger personalen att jag ska börja drick kontrasten

Men säger jag det står ju först 12.30.Nej säger de du ska inte behöva vänta så länge .-

Vi gör det medan isotopen verkar för skelettscintet.

Härligt då blir det inte heldag på sjukhuset. De fixade rum med säng. Sen kom grannen o tog rast inne hos mig så jag fick en fin pratstund. Sen kollade personalen att jag fick i mig all kontrast,dvs 8 dl.  Det gick rätt bra, inte mkt smak men man blir mätt.

Helt plötsligt var det dag för för dator buk, hals och bröst. Trevliga pojkar tog hand om mig. De var så snälla o informativa. Visst bök få av mig vissa kläder o korsett o bröstväst i liggande men allt går med gott humör o trevlig omgivning.

Så togs en del bilder med håll andan, andas ut , sen sprutades det in kontrast Man blir alldeles varm ända ut i fingertopparna, ganska behaglig känsla, man känner sig omsluten av Guds värmande kärlek, lite som när man fylls av den helige Ande. Sen en stund känns det som man ska kissa på sig men man gör det inte.

Så håll andan bilder. Sen när de tog på halsen var det mer kontrast o så skulle man hålla andan men genast öppna munnen o låta luften glida över läpparna, lite av körsångsandning, .

Så var det klart o nu skulle de lyckas på på mig kläder i denna fastlåsta ställning, bökigt men det gick

Upp på avd o dra nålen .

Sen vänta  medan isotopen åkte runt i kroppen, det blev ca 3 timmar. Hann läsa ut hela sista Allt om trädgård. och fika min medhavda matsäck.

Så var det dag för skelettscint i en dryg halvtimme. Men då ligger man bara i en apparat som först ligger nära ansiktet och så åker man utåt. Perfekt tid för bön. Jag hann igenom mest hela vän o familjekretsen under tiden.

Jag älskar att använda tiden till förbön.

Jag var klar kl 13.Tänk vilka änglar som omgav mig, till och med taxin kom i tid. Jag kände hur Gud hade varit där och förberett allt, tid, plats människors vänlighet och omtanke. Ibland får man nåden att uppleva det som uppmuntran

Hem och där väntade M, vad gjorde Frösunda utan mina vänner? Jag var dödsslut, men hon klarade sig själv i köket alldeles utmärkt medan jag vilade.

Maten blev jättebra.  Har så pass ont i ryggen sen fallet att jag legat resten av dan.

I kväll har vi sett jättegullig film med son och flickvän, den var söt, rolig, lite romantisk och bara underbar.

Dagens tanke:

Vår väg är inte bara mjuk gräs, den är en  bergstig med massor av vassa stenar.  Men den går uppåt, framåt mot solen

Påminns om sång från min ungdom:

Vägen uppåt är ju aldrig stängd,

vägen uppåt är ju aldrig stängd,

om än andra vägar för dig stängas,

vägen uppåt är ju aldrig stängd