ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

På Rymmen

Allmänt Permalink5

Torsdag den 29 november 2012

 

Sov oroligt av hostan. Så trött att jag ser dubbelt.

Men febern går neråt även om hostan och slemmet är segare trots den äckliga hostmedicinen. De har bytt smak på Molipecten till mint och apelsin, förr var den god när den smakade lakrits

 

 Tog ngr små korta tupplurar å förmiddan

 

Idag satte vi fram adventsstakar och lite dukar, så det känns lite advent. Ute kom ett tunt snölager.

 

Bilen är i Hissjö på reparation, handbroms, bromsklossar, oljebyte mm och naturligtvis kommer man på saker som kunnat göras när man inte har bil.

 

Jag hade planer för kvällen. Jag skulle rymma. Nu var jag less vara inspärrad i mer än 10 dar mellan dessa väggar.

Jag beställde färdtjänst tidigare än jag brukar och eftersom maken inte har ngn bil skulle han inte kunna följa efter mig. Jag tror inte han skulle tycka det var ngn bra ide att jag skulle fara iväg när jag inte är frisk

 

Men håller man på bli knäpp så är rymning det enda man kan tänka på.

 

 Naturligtvis blev jag upptäckt men förklarade att skulle jag vara en trevlig fru och mamma så behövdes rymningen för min mentala hälsa.

Och då fick jag frisedel.

 

Nu var det inte så farligt med min rymning Jag skulle rymma till mitt andra hem, dvs kyrkan och ligga o lyssna på körens övning.

 

 I kyrkan var det framplockat för missionsverkstans hemslöjdsbasar och loppis i morgon. Jag passade på och köpte enris och mossa.

 

I kväll var det både adventskören , Jesu Jäntor och Kristi killar som övade, dels var för sig och dels tillsammans. Vilken mäktig klang när alla sjöng ihop. Man fick ståpäls.

Jag kunde inte låta bli att sjunga lite grand på de låga sångerna men halsen gillade det inte. Men på lördag o söndag tänker jag sjunga.

 

Men vad roligt det var att komma till nya väggar, nya människor, ny gemenskap och så dessa fantastiska sånger om Han som kommer mitt i det svåra.

Mitt i sorg och nöd så kommer han som skulle dela vårt lidande och gå in i ett ännu större lidande för vår skull.

Det är för att bereda väg för Honom som vi firar advent.

 

När jag kraxar med min hesa hals så glömmer jag min sjukdom, jag glömmer smärtorna, jag glömmer att jag inte orkar ssk mycket och i världens ögon inte gör mkt produktivt. Jag glömmer för glädje och styrkan i dessa hållbara sånger, för glädjen över att jag har en tro som burit mig genom intill denna dag.

Jag ligger där på bänken och tittar på kören när jag inte orkar stå, jag gläds när jag ser deras ansikten, jag gläds över hur bra det låter och jag gläds över att jag fick komma hemifrån en stund.

 

Så är min ”frigång” slut och jag åker hem med glädje. Där är jag efterlängtad, dels som bollplank för dotterns framtid, dels för att vara förhörare inför svenska provet imorgon.

 

Maken hade gjort mackor som stod o väntade i kylen så med mätt mage kunde jag lägga mig.

 

Dagens tanke: Små stjärnor lyser också i mörkret.

 

 

#1 - - FraudFeeler:

Så bra att du kunde ta en liten paus.
Skönt med lite andra intryck!

#2 - - Cecilia summerar:

Oj så mycket den "frisedeln" måste ha betytt! Bra jobbat att du såg vad du behövde och tog dig iväg. Jag tror det är enormt viktigt för den mentala hälsan att hitta små saker som ger glädje och kraft.
Tack för din godnattkram som blev godmorgon :-)
Morgonkram! :-)

#3 - - Signhild Skrivmoster:

Jag småskrattar när jag läser att du skulle rymma! Det var väl härligt att få komma ut och träffa människor och se glada ansikten! Vi pratade om det på Livsgnistan igår, att inget går upp mot ett MÖTE! Vi behöver varandra och att få ge av oss själva.

Hoppas ni får en riktigt fin adventshelg och att du orkar vara med och fira gudstjänst och mycket annat som det skulle vara i kyrkan.
Varm kram och ha så trevligt!

#4 - - Kaela:

Vilken underbar rymning!
DEn var du mer än värd!
Så bra att familjen insåg detta och gav dig "frisedel"
Och så fint att vara efterlängtad!
Då är man en V.I.P.!
Och det är du ju verkligen!
Vem bestämmer vad som är produktivt?
Kramar om och önskar dig en underbar fridfull första advent!

#5 - - Tolmia:

Vilket härligt namn på körerna. Jesu Jäntor och Kristi Killar.
Man blir glad bara av namnen.
Den där rymningen gjorde du bra ;-)
Och du verkar ha mått mycket bra av den,
Jag hoppas att ni inte har fått så mycket snö som vi har här. Så trafiken fungerar i helgen. Här är det knappt att man tar sig fram.

Till top