ruach

Onsdag den 27 februari 2013

 

Sov uruselt, sån klåda, brännande stickningar i hela kroppen, kokande ansikte, tomatröd och rally på tankarna.De  gick runt runt, hur jag än försökte bryta dem så gick det inte. Var urslut när morgonen kom

 

Svårt sova på dagen också, så det var ingen hitdag

 

Då belsöt jag  mig att fortsätta med gudstjänstplaneringen och i går hade jag gjort allt klart i en grovplanering, skulle bara renskriva och när jag ska öppna dokumentet då är allt borta. Allt. Trodde jag skulle bryta ihop. Sökte i fyra timmar, bad till Gud, försökte leta på all sökord men allt var borta, Varenda sång, varenda tanke, alla hopknytningar och välkomstord hela programplaneringen.

Så besviken och ledsen. Förstår det inte.

 

Kände mig helt uttröttad och hur ska jag orka börja om igen. Arg och besviken på Gud, jag som har så lite kraft och så var allt bortslösat. Vad gör man då?

 

Jag släpper inte Gud även om jag är arg, jag har bett om nya ord och hoppas att jag ska få flyt imorgon. Kanske jag hade bett för lite igår och gått i egen kraft? Eller är det sånt som kan hända i livet ändå?

 

Kände mig så ur gängorna. Hade lovat träffa pärlvänner och bjuda på fika men kände verkligen ingen lust fara iväg.

 Men jag for och blev glatt överraskad. Dels för att det visade sig att jag behövdes där som lyssnare och ”psykolog”, det jag har gått igenom i livet kan ge andra något, dels för att jag blev uppvaktad på födelsedagen. Så glad. Mitt humör förändrades. Jag fick inte mycket gjort men jag var där och jag var behövd.

 

När jag kom hem var jag på gott humör igen. Då var det dags att förhöra sonen på samhällsekonomi och då säger han att jag är bättre än läroboken och att jag borde skriva en lärobok i samhällskunskap för jag är så bra på förklara lättfattligt.

Då blev jag så glad. Vi fick en riktigt mysig stund och sen säger han att han är så glad att jag är en så bra mamma som är så välutbildad och klok och att han lär sig så bra av mig när jag förhör honom.

Jag är bara så tacksam att jag kan vara till hjälp. Han började längta efter morfar så då v´fick vi prata om morfar i himlen också. Han hade velat var så stor som han är nu och föra samtal med morfar.

 

Men nu ska jag försöka att inte ligga och älta det försvunna dokumentet utan be om ny ork och ledning för morgondagen.

 

Dagens tanke:  att ge något till andra reflekterar tillbaka i överflöd