Kristallsjukan
Tisdag den 29 oktober 2013
Sov mer i natt men vaknade av sån smärta i skuldran, försökte få dit kräm, sen snurrade det o ja så höll det på men sov ändå bättre än förra natten och tur var det med tanke på vad som väntade . Så jag är arg lessen o besviken och lite glad
När jag snällt frågade vikarien hur det var med henne fick jag en rejäl dosa otrevligheter, allt från vad hon var allergisk mot, att så här trodde hon inte personlig ass jobb var till att hon inte ens skrivit sin ansökan själv det var ett skolprojektjobb där de sagt vad hon skulle skriva.
Jag försökte fråga henne vad hon trodde pers ass var, det kunde hon inte definiera,” jobba med människor”, ja men sa jag” det är att vara en persons händer o fötter o kanske minne och göra det hon inte kan men skull ha gjort”. . Till slut kom det fram att hon trodde det var att vara sällskapsdam, att spela spel, läsa tidningen o gå på café. Men sa jag ”jag förklarade ju tydligt vad jobbet gick ut på när jag intervjuade dig”. Jo men hon hade nog inte förstått det och så ville hon ju ha jobb
Och igår hade hon ju fått laga mat med curry och det var hon ju allergisk mot. Ja men hur skull jag veta det när hon inte sagt det på intervjun.
”Ja jag är ju så allergisk mot så mycket”. Ja men varför har du inte sagt det?. Nej det visste hon inte. Ja men sa jag ”vad tänkte du att jag skulle göra om du tuppade av o föll i golvet, hur skulle jag veta vad som hänt och vad skulle jag kunna göra? Jag är ju inte din ass utan du är min”. Jag måste kunna vara trygg med den som jobbar här och jag är ju faktiskt inte bara handikappad utan också sjuk
Och hela detta samtal utspelade sig där jag låg naken och som mest försvarslös.
Och jag så hade jag ju sagt min förra ass namn när jag förklarade hur saker skulle göras o det klarade hon inte av…………….
Tack och lov började jag inte grina, jag kände att denna gång hade jag gjort allt jag kunnat för att få veta innan för att det inte skulle bli fel. Men oj vilket underläge jag kände mig i och jag sa det till henne att man tar inte upp såna här saker med en person som ligger naken
På em fick jag tag i chefen o hon berättade att hon fått en massa såna här ansökningar där ansökningarna och personens svar inte stämmer när de kommer ut på arbetsplatsen. Det måste vara ngt fel på arbetsförmedlingen , skickar de bara ut hött och bött utan att förstå vad jobbet går ut på och att man faktiskt kliver rätt in i en persons privata hem. Ska man som hjälpbehövande behöva tolerera vad som helst?
Ringde i alla fall onkologen för att prata om min värkande skuldra och yrsel.
Tack och lov är de så trevliga där och förstod min oro. För jag har ju faktiskt varit orolig för vad det skulle kunna vara.
Jag fick akuttid kl 13 så då fick ass ta lunch.
Väl på onkologen fick jag en säng och snart kom jourläkaren. Hon undersökte nig och hon tror det är muskulärt men skulle dels skicka remiss till sjukgymnast och dels påskynda skelettscintet innan jag ska träffa min doktor. Min v axel hänger längre ner än den högra.
Ang min yrsel trodde hon det var kristallsjukan. Hon lät mig lägga mig och utlöste ett så kraftigt anfall att till och med jag kände av nystagmusen och hon såg den tydligt, dvs att ögonen stå o slår. Det var ett så kraftigt yrselanfall att jag trodde jag skulle kräkas.
Sen hade ho ngr gånger varit med och behandlat det så hon ville göra ett försök, så jag fick ligga på en sida och under 10 min vrida kroppen åt andra hållet tills jag sakta kom över på höger sida, det är ett sätt att trötta ut kristallerna o få då om på plats.
Sen gick hon o ringde till öron och de ville jag skulle komma dit för att kolla upp det ordentligt då jag ska op till veckan. Den op jag ska göra är att ta bort äggstockarna och livmodern pgr av cancerrisken och det blir ju en stor och då vill man ej att jag ska var så yr.
Fick tid 20 min senare . Men sen blev det väntan. Som tur var är öronmottagningen en gammal mottagning med soffor så jag la mig där o läste Amelia om alla konstiga matdieter det finns. Visste ni att det finns dieter efter den blodgrupp man tillhör? Men den rekommenderades verkligen inte.
Till slut kom en undersköterska o frågade om jag ej ville flytta in på en brits. DÅ visade det sig att hon jobbat på ortopeden o vi hade haft barn så samma dagis o hon kände igen mig så väl.
Hon kom in flera ggr o pratade med mig, kom ihåg när jag låg inlagd 1987 o hade nyträffat maken. Hon förstod att jag hade haft bröstcancer o det hade hon också.
Vi hade så trevligt så det gick bra vänta. Hon sa att jag fick aldrig förlora mitt leende för det hade hon mints i alla år och att jag hade en tro.
Tillsist blev det min tur. Läkaren la mig i en sittande position med glasögon som mätte nystagmus. Men hur dom än provocerade mig fick jag inget yrselanfall så onk läkaren hade nog lyckats med sin behandling.Skulle jag få igen det skulle jag ringa.
Jag var totalt färdig när jag kom hem. Så ont i ryggen och i nacken för deras test hade ju retat min rygg och nacke rejält. Så jag har bara legat.
Gruvar för morgondagen. Ska jag ha ngn assistent och vad händer då?
Gode Gud låt mig få lugn och ro ngr dagar innan op.
Dagens tanke: När aktningen för sanning är borta,
eller ens försvagad,
blir allting tvivelaktigt.
Den helige Augustinus
