ruach

 

Det har varit en omtumlande vecka. På fredagen gjordes det en avgjutning för den nya masken inför strålbehandlingen. Det tog ganska lång tid att få till den, men det gick bra. Här nedanför kan ni se hur det såg ut.

 

På söndagen kom BL (som var på jour) förbi mitt rum och frågade mig om vi i familjen hade pratat igenom vad som skulle kunna hända om jag blir sämre, gällande framtiden och kretaresan. Då slog det mig att vi hade tänkt på de praktiska med att vara där men inte riktigt på riskerna om att jag kan bli försämrad när vi väl är där. Senare på kvällen när jag var hemma på permission tog jag in alla på mitt rum och så berättade jag för dem om mitt liv och hur jag alltid har kämpat för att övervinna det svåra som kommit mot mig. Så jag tänker kämpa för att vi ska komma iväg, men om det verkligen inte går så har jag och A berättat för barnen att om jag blir sämre så kan de, om de vill, åka ensamma till Kreta.

 

På måndagen trodde jag att jag skulle ha min behandling, men den blev uppskjuten eftersom masken inte var klar. På kvällen hade jag bönegruppen hos mig här på sjukhuset, och det blev en bra och trevlig stund.

 

På tisdagen berättade läkaren att alla proverna såg bra ut och att om det håller sig så kan jag åka till Kreta. Jag kände mig så glad över det, och tackade verkligen Gud för att de skulle bli möjligt att komma oss iväg. Men så hände det som inte fick hända... På onsdagen tänkte jag ha långpermis hela dagen, men när jag och assistenten var ute i trädgården skulle vi ta in grönsaker och då fastnade rollatorn i en grästuva och jag ramlade ned på marken tillsammans med rollatorn. Jag slog mig så illa i huvudet att vi fick åka in till sjukhuset och när de hörde och såg vad som hänt så beställde de en röntgen för att säkerställa att ingenting skadats i hjärnan. Jag fick snabbt göra CT och som tur var fick jag ingen hjärnblödning, och fick därmed äta och dricka. På natten var det svårt att få kontakt med personalen och få smärtlindring för det fanns bara inhyrd personal som hade fullt upp. Därför hade de också svårt att få fram den smärtlindringen som jag skulle ha, då jag är så känslig.

 

Under dagen idag har jag varit jättetrött. Jag har fått en stor blåtira under höger öga från fallet och det ser ut som att jag varit med i ett slagsmål. Det har varit stora diskussioner vad jag ska ta med för hjälpmedel till kreta. Om det ska vara en rollator, en rullstol eller handledsstöd är inte bestämt än. A ska träffa sjukgymnasten för att lära sig hur han ska stötta mig när vi går. Läkaren har varit här idag och sagt att jag ändå får åka till Kreta! Dessutom ska jag få ett läkarintyg med mig, ifall det händer något därnere. Nu packar vi i tanken och jag har beslutat mig att inte komma hem på permis mer förrän på lördag.

 

Dagens positiva

Det var så äcklig mat på sjukhuset att jag fick pommes frittes och en hamburgare av familjen.

 

Om man har folk omkring sig som tror på en, är det också lättare att tro på sig själv.