ruach

Onsdag den 24e juni 2015
Nu är det sonen A som skriver åt mamma.

 

Somnar trött. Vaknar trött. Vilar trött. När ska jag känna mig normal och vaken? Tänk om jag kunde få känna mig som en människa, om bara för en dag? 

 

Igår var jag ute en del och låg i baden baden medan assistenten fixade i växthuset med tomaterna och gurkerna. Det blev så bra. Vädret var toppen och jag kunde stå vid ett högt bord och plantera lite blommor. Mina första rädisor och sallader är mogna. Tyvärr har nästan hela äppelträdet dött eftersom han som beskar det, beskar det alldeles för mycket. Så vi måste köpa ett nytt till hösten. Min kaprifol blommar för fullt i alla fall och det är härligt. 

Tyvärr så har jag ramlat flera gånger sen jag kom hem från sjukhuset i måndags, och en av dessa gånger var igår i trädgården. Jag snubblade på någonting och sedan låg jag med ryggen på backen. Trots att fallet gjorde ont tackar jag Gud och hans skyddsänglar för att inget bröts. 

 

Fick idag veta att en god vän dött i hjärntumörer. Blev så ledsen eftersom han var en så trogen förebedjare till mig. Nu är han hemma hos Gud men jag sörjer med hans familj.

 

Idag så har det regnat nästan hela dagen så vi har inte kunnat vara ute någonting. Jag har sovit flera gånger id Det är så svårt att få tankarna att fungera. Jag kan nu överhuvud taget inte läsa någonting i tidningen och i böcker (på datorn går det dock bättre) och jag har svårt att formulera mig som jag vill. Idag har jag dock fått träna mer på skrivprogrammet men det skrattretande är att programmet inte förstår några kristna ord. Jag provade att läsa psalm 23 "herren är min herde" och det blev bara rappakalja. Så det kommer att ta tid att få programmet att förstå kristna ord.

 

Dagens positiva är att Andreas är hemma från Turkiet och hela familjen är samlade, och så har han bakat "mormors goda frestelser".

 

Dagens tanke
Ett ord av uppmuntran är lika uppfriskande som en kall dricka en varm sommardag.