ruach

Torsdag den 21 maj 2015

Nu var det länge sen det blev ett blogginlägg men sonen har så tufft i skolan med tentor att tiden inte vill räcka till skrivande nu är det en jättetenta i anatomi på måndag men här kommer ett försök

 Idag har varit både en glädjedag och en  jättefrustration för mina frånvarande funktioner.

Tack vare min gode vän M som engagerat sig en massa i vår Kretaresa o letat och letat o skrivit till Apollo som inte var särskilt hjälpsamma och till hon som äger hotellet på Kreta som verkliigen ville hjälpa oss men inte lyckats så gav jag nästan upp. Bett o bett till GUd.

 Så  onsdagskväll såg hon ett ledigt rum på botten i den gamla delen på botten. Jag låg på telefon direkt Apollo öppnade och fick efter 5 min väntan tag i en jättetrevig säljare.

Han sa först att det inte fanns något men då sa jag att M hittat ett rum, och då var det så, så  nu får jag o dotter bo på  botten utan trappor o make o son en trappa upp. Blev så lycklig o tacksam det blev visserligen dyrare men då har vi något att se fram emot och vi får leva sparsamt nu o jag ar något at kämpa mot.

 Det som gjorde mig så lessen o frustrerad var att vi for till bankomaten för att jag skulle ta ut pengar och då förstår inte  jag hur man gör för att ta ut pengar. Jag förstår inte instruktionerna fast jag försöker tre gånger fattar jag inget. Tack o lov att maken var med så jag fick pengarna men det var inte det som gjorde mig lessen utan att såna saker som jag gjort massor av gånger i mitt liv så finns inga kopplingar kvar som gör att jag förstår. Jag hoppas att när jag försökt fler gånger så ska kopplingen återuppstå.

Men det är sånt här som jag inte upptäckt som måste upptäckas först när jag testar o kommer i såna situationer förrän jag testar och hur mycket är det och det skapar sån stress i mig.

 Det positiva i kroppsväg är att jag har lättare att ta mig ur säng, soffa och bil. Det går inte varje gång utan hjälp men det går vissa gånger beroende på hur trött jag är och ngn måste alltid stå bredvid, men de gånger det går  gör mig så tacksam o glad. Tänk att kunna stiga upp frän toastolsförhöjningen själv o torka sig själv det skapar glädje ock tacksamhet

 Vi hade bönegruppen i kväll för första gången på länge och var i Gbn uterum och det var så trevligt o vi njöt av det fina vädret. Vi är en skröplig grupp hälsomässigt men vi har en djup gemenskap och vi får bära varann i bön.

 Det är nu drygt en vecka sen förra behandlingen och mina biverkningar slår sig på magen med diareeer och magkramper  men dimor är en bra medicin som till slut stoppar upp.

 I dag var det sol ute om en lite kallt o blåsigt så vi beslöt att plantera min potatis i pallkragarna . så jag låg i solstolen insvept i filtar o A satte potatisen. Jag gläds så åt allt vi kan göra ute för mitt livsmod stiger så när jag får vara ute på gården eller i växthuset.

 Så allt som allt var detta en bra dag.

 Dagens positiva var att jag satte cosmosfrön i en sexpack.

Dagens tanke: Gläds åt det lilla för då växer livsmodet