ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Glädjen är att dela

Allmänt Permalink7

Tid att blogga

 

Torsdag den 29 december 2011

 

Dottern ringde och väckte sin förvirrade mamma som inte är kommunicerbar utan kaffe, hon skulle höra när vi skulle ses för lunch men jag svarade så baklänges så jag fick ringa upp senare. Maken kom skyndsamt med kaffet.

Jag åkte ner med maken och gick in en snabbis på Åhlens medan jag väntade på dottern.Så hemskt det är när man inte känner igen sig. Det var nog två år sen jag var in där. Ingenting stämde. Det är hemskt att inse att på 2,5 eller egentligen 4  år har jag inte orkat gå på stan, det är som att vara vilse i den stad man bott i mer än 30 år. Idag  sträckte sig min sfär mellan Åhlens och Stadium dvs högst 15 m. Vi köpte sen sovsäck för det måste hon ha med sig till USA, de skall ha täcken med sig  också men på 23 kg går inte allt få ihop så täcke får hon fixa där borta o ha sovsäck tills det löst sig. Sovsäck ska de ha på outrichen som hon fortfarande inte vet vart det blir. Vi hade tur och det var 200 kr nersättning på sovsäcken.

 

Sen gick vi och åt avskedslunch tillsammans, jag fick ju vara försiktig med maten  så jag ej blev mätt men gott var det i all fall. Varför har de inte som i USA att man får ta med hem det man inte orkar? Vi hade i alla fall, jättetrevligt.

 

Sen for jag hem o vilade och läste lite, jag tycker att det hör till julen att man hinner läsa ngn bok. Nu har jag ju problem med koncentrationen efter all behandling så jag får ta korta snuttar i taget.

Goda vännen M som fyller år idag ringde och tackade för sin födelsedagspresent som varit helt perfekt. Vi pratade jättelänge, så kul med en vän som känner en så väl.

 

Någon middag blev det inte för jag var fortfarande mätt. Kl 17 plockade vi upp dottern och for till Strömpilen. Tycker det är lagom avstånd där mellan affärerna. Jag hittade ingenting, blir bara deppad när jag provar kläder, och vinterskor fanns bara för 1200 kr och det är på tok för dyrt. Dottern hittade en tröja för 49 kr, jätte vacker färg.

 

Hem och började ändra ett par jeans till dottern som var för lågt skurna. Har nu lyckats få till en ny högre  linning. Insåg när jag skulle sy knapphålen att det har jag inte gjort på åtskilliga år, har ju inte orkat sy något sen jag fick cancern jag som älskat att sy och skapa och sydde alla kläder förr. Jag var tvungen att ta fram instruktionsboken för att komma ihåg hur man gjorde och vilken pressarfot som behövdes. Men nu finns det två nya knapphål där som ska sprättas. Jag tycker alltid att det krävs ett visst mått av mod att sprätta dem, för tänk om de är för små fast jag mätt så noga. Så nu när jag vilat så ska jag gå o göra det.

 

Idag har varit en bra dag, det var det igår också för mig. Mindre bra för maken som fått inflammation i den skadade handen, han var alldeles uppsvullen, så när han var till syster för ta stygnen så skickade hon honom till läkaren och det blev antibiotika. .På kvällen kom goda vännerna K och PO till oss på fika så vi fick en trevlig kväll. Tidigare på eftermiddan hade maken skjutsat ut sonen och två kompissar till Livskraft lägret på Strömbäck. Hoppas och ber att dessa ungdomar skall få ett jättebra läger med fina möten med Gud och varandra.

 

Dagens tanke: Om du finner frid och lycka, kommer kanske någon
att bli avundsjuk - var lycklig ändå.

Till top