ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Änglabesök

Allmänt, Guds omsorg, andligt Permalink4

Söndag den 29 september 2013

 

Å äntligen söndag och kyrkan. Äntligen änglarnas dag på ett spec sätt.

 

Gudstjänsten präglades av änglar.

Först fick barnen komma fram och göra änglar som sen hängdes upp i kyrkan så vi alla kunde se dem, Under tiden fick vi i bänkarna tala med varann om vår erfarenhet av änglar.  I vår lilla grupp var det bara jag som hade mött änglar så då fick jag dela det.  

 

Bland annat den gången när jag kom in på sjukhuset efter den svåra bilolyckan jag var med om som 21 åring då min rygg förstördes.

Dels hade vi änglavakt vid olyckan som skedde med en lastbil då vår bil skulle köra om den och den svängde vänster in på en privatväg utan att ge tecken och vi hamnade inunder den. DÅ stod det till och med i tidningen att vi hade änglavakt för det var bara skrot kvar av bilen och vi alla överlevde.

 

 Men jag fick då en egen erfarenhet av änglar.  När jag så småningom låg helt ensam på ett rum på sjukhuset och mina skador var konstaterade och röntgade och jag inte hade ngn känsel kvar i benen och låg där med fruktansvärda smärtor och var så rädd. Då kommer en hel änglakör i hörnet av rummet och sjunger lovsånger och jag fylldes av sån frid och glädje.

 De sa inget de bara sjöng men det var en sån känsla av helighet och kärlek och befrielse från rädsla och denna ofattbara glädje kom att leva kvar länge länge. När jag nu läser mina dagboksanteckningar från den tiden kan jag än idag inte fatta den glädje som präglade mitt första halvår som skadad. Men för mig var det en sån påfyllnad av glädje den gången.

 

En annan gång och det var också när jag hade det jobbigt så kommer en ängel och sitter i en gungstol och gungar så sakta och förmedlar frid och omsorg till mig. Jag hade inte innan tänkt på att jag inte var ägare till en gungstol, men när D frågade mig idag om det var min gungstol så slår det mig att jag har ju ingen gungstol så den måste ängeln haft med sig. Tror att det där stilla gungandet och lite knarrandet förmedlade också ngt av ron och hemmakänslan som jag upplevde.

 

Jag är så tacksam för mina änglabesök som har kommit it der av svårigheter och då jag behövt kraft och frid för att orka vidare.

 

Jag hár även mött änglar i människogestalt. När jag som ensamstående bodde i hyreslägenhet så kom en dag en äldre man o presenterade sig som snickare. Han skulle fixa med förhöjning i mitt kök . Och det var något så förunderligt med den mannen. Han erbjöd sig göra en massa andra saker som inte ingick i jobbet. Han sa: behöver du inte det här o det här och så åkte han iväg och hämtade det ur sina förråd. Och hela tiden var han så glad och varm och positiv. Jag har aldrig varken före eller efter sett den mannen i Stiftelsen Bostaden hus men jag fick så mycket hjälp och det kändes som att ha en ängel på besök.

 

Paulus skriver ju när han talar om gästfrihet att vi kan ha änglar på besök utan att veta om det.

 

Sen predikade våran apa Berra och S i samtalspredikan, mycket bra.

 

Att sen få kyrkfika med goda vänner lyfter alltid. Goda vänner från Finland var på besök så då fick vi prata och fika med dom.  K o P fikade oxå med oss och det var så länge sen vi sågs så det var jättekul

 

Ute sken solen så vi fortsatte med röjning av krukorna och diskning. Maken o sonen tog in bord och stolar och sen klippte maken gräset inför vintern. Är så glad att han orkade det med tanke på sin fot, så bättre har det blivit med kortvågsbehandlingen och skoinläggen.

 

När vi skulle äta hade jag brett ut mig med pärlorna på bordet så jag tyckte vi kunde ta ut bordet igen o äta ute, men tänk det var det ingen annan som tyckte.

 

Vi åt supergod middag, dels potatisgratängen I hade med som är så god att jag skulle kunna äta den kall ur påsen, dels kycklingklubbar vi stekt i ugnen och så svampsås på färska kantareller. .

 

Har under kvällen försökt få till smycket jag vill tävla med men är inte nöjd..

 

Men en härlig söndag blev det och det är jag så tacksam för

 

Dagens tanke: Styrka är att se svagheten i livet och låta den få finnas.
Styrka handlar mer om att lyfta blicken, än att bära tungt

 

 

Att tro på änglar

Allmänt Permalink0
Lördag den 29 sept 2013
 

Sov ganska bra men hade så ont i nacken på morgonsidan att jag i sömnen kände värken o hade svårt hitta ngn skön sovställning.

Läste ngr intressanta länkar idag , dels en av Birger Shlaug och dels en av henrik Modeus, en om politik och en om änbglar. De var så bra tt ajg länkar dem till er

”Att tro på änglar är det klokaste han gör, säger Fredrik Modéus:

– En klok och vis person har tillit till vetenskap men också en öppenhet för allt det som vi inte kan se, ta på, väga och mäta. En mogen människa måste vara öppen för det som är större. Därför är det mycket klokt och vist att tro på änglar.

http://www.dagen.se/vardag/darfor-ar-anglar-inte-bara-gulliga/

 

http://www.dagen.se/opinion/en-politiskt-korrekt-gud-ar-inte-gud/?fb_action_ids=664476926903318&fb_action_types=og.likes&fb_source=other_multiline&action_object_map={%22664476926903318%22%3A10150877534385839}&action_type_map={%22664476926903318%22%3A%22og.likes%22}&action_ref_map=[]

 

I övrigt har dagen innehållit kruktömning, disk av krukor, bortkörning av jorden till komposten. Sonen fick så ont av att det var så tungt att han behövde massage och det kunde jag bistå med. Solen tittade fram så då var det riktigt skönt att vara ute en stund. Men min ork är så liten så det blir många vilopass. Fast vi inte vattnat på sistone var det många blommor som var så fina.  Men vi börjar se ett slut.

 

Till middag blev det kokta rödbetor till maken och våfflor med vispgrädde o hjortronsylt/köpt jordgubbssylt till mor, son och flickvän. De stod för gräddningen så det blev så gott,.har längtat så efter att få våfflor.

 

I kväll har jag funderat på min ide till tävlingsbidrag få se om jag hinner få till det. Nu ligger det pärlor överallt.

 

Imorgon är det söndag och helige Mikaels dag. Ser fram emot att få gå i kyrkan, förra helgen missade vi ju det då vi var på resande fot.

 

Dagens tanke:  Att tro är att gå i mörkret med sin hand i Guds fasta hand

 

Operationsplanering på kvinnokliniken

Allmänt, sjukhus Permalink2

Fredag den 27 sept 2013

Hoppas att ingen igår tolkade mina tankar som att man inte får sörja och beklaga sig oavsett vad man går igenom för det var absolut inte min tanke. Jag är den förste att tycka att man ska var ärlig när man blir tillfrågad hur det är och att man ska respekteras för hur man mår eller hur man tar hur man  mår.

 

Mina tankar var mer tacksamhet över att jag så ofta kunnat se möjligheterna och inte bara det omöjliga, att jag med Guds hjälp lyckats se Gudsdropparna att det finns andra möjligheter att få ut ngt av livet om det inte går på det vanliga sättet. Tex att man kan ligga i kyrkan när man inte kan sitta, att det inte får en att stanna hemma

Men det vare fjärran att man inte får sörja eller deppa eller tycka synd om sig själv. Såna stunder kan jag också ha och jag avskyr hurtfriska kommentarer om hur det kommer att bli bättre.

 

Nej det var mer en stilla tacksamhet som väcktes i mig att Gud hjälpt mig att inte fastna i det negativa, det var det jag ville dela och att det ofta kan finnas saker som går även i det som verkar omöjligt tex Man kan delta i kör liggande, det är inte lika enkelt men det fråntar en inte glädjen i att sjunga.

 

SÅ känn alla ni därute att för mig kan ni klaga och vara såna ni är det är helt okey.

 

I natt sov ajg dåligt så jag var helt slut när jag var tvungen vakna en timme tidigare än vanligt då ass skulle komma tidigare för att jag skulle hinna passa min tid på gyn.. Sen skulle vikarien komma för ordinarie ass hade dagis stängt så hon var tvungenn vara hemma med barnen.

 

Maken skjutsade upp mig. Men här fanns minsann inga soffor att vila på. Bara eländiga stolar med armstöd. Så det var bara att låta min trötta kropp stå och hänga.  Något sen var doktorn men hon är så trevlig att det är ok.

Tänk att få ha en gyndoktor som känner en och vet hur man har det, som är genuint intresserad av hur man mår och hur det varit sen vi sist sågs. Hon berättade att hon nästan börjat gråta när hon läste intevjun med mig i tidningen i vintras och att hon tyckte den var så bra.  Hon fixade en ståplats åt mig o sa till läkarkandidaten var- för hon gjorde det.

Sen diskuterade vi de olika op metoderna. Bäst är  om de bara behöver göra titthålsop och kan ta både äggstockarna och livmodern så. Men eftersom jag har gjort två kejsarsnitt och en blindtarmsop så kan livmodern vara fastvuxen och då behövs en stor op med buksnitt. Med tanke på  min rygg är den mer komplicerad  både smärtmässigt o rehabmässigt .Så hon ville att jag skulle fara hem o diskutera med make, familj, vänner och Gud hur jag vill göra för hon vill inte fatta beslut åt mig. Om jag skulle ha livmodern kvar så är det lättare att upptäcka cancer där för då får man blödningar men cancern i äggstockarna går så oförmärkt förbi så det har ofta gått för långt då man upptäcker det.

Just nu lutar jag åt att  om hon måste göra buksnitt får hon göra det.jag är ju ändå sövd och slipper riskera att få cancer där. Jag får hoppas att jag ska klara av livet hemma efteråt. Problemet är att operationen där kan bli just när ass går på förväntad havandeskapspenning och det ska skolas in nya. Men försöker att inte oroa mig.. Men då får jag inte ens lyfta ett mjölkpaket!

 

Doktorn ringde op planeraren o sa att de måste kalla in mig för narkosbedömning fortast möjligt eftersom jag är en komplicerad pat med så många sjukdomar att ta hänsyn till.Det kan behövas hjärt ultraljud mm.

 

Sen gjorde hon gyn undersökning o det gick bra. Hon tycker att det finns gott om plats så hon hoppas att op ska gå med titthål.

 

Sen fick jag träffa op planeraren och hon siktar på op v 45. Då får vi hoppas att maken mår bra i både fot o rygg o kan passa upp mig.

 

Tyvärr fick han veta idag att han har en massa dåliga värden, både alldels för dåliga vita blodkroppar, för lågt järn, för lite kalium o calsium mm. Inte kul men det kan ju förklara att han mår så dåligt och inte orkar något.

 

Var så trött när jag kom hem. Bjöd vikarien på fika så hon fick börja städa sen.

På em kom goa I på besök hon hade med sig skivan med Duke Ellington som vi ska sjunga så nu måste jag öva min stämma.

 

Hon hade med favoritglassen daim och favoritpotatisgratängen. Det blir god middag i helgen.

Vi fick en fin stund av bön tillsammans.

Senare ringde MS. Det var så länge sen vi pratade, vi har liknande erfarenheter även om hon ser saker från anhörigs sida.

 

Blev en liten handlingstur ikväll men den fick gå snabbt för att sonen och flickvän skulle på kyrkan och sonen skulle övningsköra.

 

Dagens tanke: Det är tron som bär

 

 

 

 

Till top