ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Maj vart tog du vägen?

Allmänt, Guds omsorg, andligt, biverkningar Permalink3

Lördag den 31 maj 2014

 

Vart tog Maj vägen? Nyss var det april och vi var så förvånade att våren var så tidig och jag  tänkte oj vad mycket vi ska få gjort utomhus i år och i god tid. Men det jag inte räknat med var att jag är så utan ork jmf med föregående år o att behandlingarna är tätare än förr.

 

Ja jag ska inte klaga, jag lever och det är mer än nog. Ibland känns det som att dagen bara försvunnit i tomma intet, tankarna man tänkt stannade inte kvar, blev det någin frukt av denna dag? Men försöker då tänka att många tankar har övergått i böner för människor runtomkring mig, både här  och långt borta och böner är inte utan resultat. De kan verka långt efter att man bett dem.  Så kanske det viktigaste jobbet inte var det som syntes utan det som utkämpades i andevärlden.

 

När jag ser allt vackert som kommer upp i trädgården så gläds mitt hjärta över livet, skapelsen och förmågan att kunna glädjas över det vackra. Det är ingen självklarhet att kunna se det fina och se glädjen o ta den till sig.

 

Många människor upplever det svårast på våren att orka med livet, ett liv som bara känns meningslöst och svart där man inte kan ta sig upp o inte visar det.

Tänker på dom ofta och sörjer över deras för stunden oförmåga att ta vara på livet, en oförmåga som inte beror på viljan utan på att något förmörkar själen.

 

Idag har det regnat mest hela dagen. Var lite uppehåll på förmiddan så Maken tog ut lite storkrukor och fuxior o pelargoner. De ska få stå ute under fiberduk för det är så fullt i garaget så det går inte vara där. De har stått länge o blommat i garaget.

 

På em bakade vi mammas goda frestelse samtidigt som jag pratade med dottern i telefon. Det är kalljästa bullar o de är så goda men vi gör dem bara till fest, och nu är det snart fest. Maken har aldrig gjort dom förr så jag var resurs och kollade om vi skulle gå vidare i hela Sverige bakar!!!!

 

Så nu jäser bullarna o regnet öser ner. Hoppas på bättre väder imorgon och att jag ska ha ork fara på Backen för nu flyttar Kyrkan ut till vårt paradis.

 

Här ringde det på dörren. Vem kommer en lördagskväll? Det gör det ju aldrig, säkert ngn unge som vill sälja ngt. Maken öppnade och jag hör en bekant röst. Det var ju M som ju bor så mkt närmare oss än förr och som gjort sin längsta promenad på flera månader. Var så kul. Vi fick en lång härlig kväll med varandra och fick uppdatera oss om händelser i respektive liv. Vilken tur att vi hade nybakta bullar att bjuda på och rabarberpaj. Tyvärr är ajg just nu innne i snakfärändrignens tid med skinnflåddhet i munnen så jag känner inte riktigt hur det smakar men enligt de övriga var det gott.

 

Dagens tanke: Livet är för kort. För kort för att inte ta vara på.

 

Regndag

Allmänt, biverkningar Permalink2

Fredag den 30 maj 2014

 

Fick sova sex timmar men trött ändå. Regnväder så dagens planer fick ändras. Eftersom jag har en make som fyller år till veckan så borde han få en present och då var enda dagen idag att göra en handlingsutflykt med Am

 

Jag hittade det jag sökte, tur man kan förkolla på Internet så stegen blir få, med det blev för jobbigt ändå, så min rygg värker och har ischias nerför hela benet o det var ett tag sen jag hade det så. Blir orolig att det inte släpper, för jag kan inte ha fler symptom nu om jag ska orka med op och student.  Så jag har legat hela dagen sen.

 

Nu har jag tappat smaken, maten är inte god och sväljfunktionen är inte bättre. Sockret åker så upp och ner men det har jag misstänkt så jag får svart på vitt. Intressant vad som händer när cortisonet tar slut om jag får en synbar dipp då. Var ju förra ggn jag mådde så märkligt så det är skönt att jag kan mäta värdena.

 

Är så trött så nu ska jag stupa i sängen efter det att jag pillat i mig alla mina mediciner.

 

Dagens tanke: ta vara på dagar av ljus och närhet för fort kan det förändras

mod

Allmänt Permalink2

Kristi Himmelsfärdsdag den  29 maj 2014

 

Fick sova lite bättre i  natt, tack och lov. Men speedad är jag.Dåligt fastevärde  men sen missade ajg ta cortisonet o gensat sjönk mitt värde. Men såg innan lunch att jag ej druckit upp de lösta tabletterna så då tog jag det o då steg sockret från 7 till 15.

 

Maken var ute tidigt  och fixade rabattkanten så nu är det nytt snyggt trä där- Kul få det fint innan studenten-gräset har vuxit så mycket så det blev gräsklippning på både fram och baksida. Lättare nu innan jag fått ut alla min krukor. Eftersom det var första ggn gräsklipparen skulle startas så fick jag be för den och den startade.

 

Så var det handlings dags för maken och sonen gjorde flickvännens mammas potatissallad som han älskar. Så det blev grillat och potatissallad. Naturligtvis försvann solen så vi fick äta inne. Potatissalladen var god.

 

Jag kunde ligga ute en stund på dagen och läsa så det var skönt. Magen krånglar en del men bättre än förra ggn så hoppas det förblir så.

 

Telefon har ringt flera ggr idag, bla M från Uppsala, hon berättade att en muslin som blivit kristen ber för mig, han hade så trosvisst sagt att vad två eller tre kommer överens om att be det ska Gud höra. Själv hade han blivit frälst när Jesus kom in i hans sängkammare och lyfte av all hans ångest. Härligt höra.

 

Make och son har jobbat hårt idag även inne, så det går sakta framåt. Känner att jag måste ha gjort så mycket innan tisdagens operation. Dessutom fyller maken år på onsdag och jag har inte köpt någon present så det måste jag fixa.

Måste planera in lite bak också. Svårt få AM tid räcka till allt jag behöver hjälp med.

 

Idag är det Kristi Himmelsfärdsdag, tänker på att det var mod av Jesus att lämna lärjungarna även om de då skulle få en annan hjälpare. Men det var oxå mod att stå kvar som lärjunge och inte veta säkert vad som nu skullel hända.De fick bara lita på att det  Jesu sagt skulle hända

 

Dagens tanke:  

 

 

 

Till top