ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Sjukhuset hela dagen

Allmänt Permalink0
Måndag den 31 oktober 2011

 

Började dagen med att tala med en på sjukresor som nog vaknat på fel sida. Bl.a  så ogillade han min åktid o sa "så det gör inget om du kommer försent”? "Jo" sa jag  "men om taxin kommer den här tiden hinner jag gott och väl och jag kan inte stå o vänta när det inte finns soffor att ligga på"

Vad ska man tro? Taxin var ordentligt försenad. Sen vare det lång kö på anmälningssidan. När jag står där ringer min hjärtdoktor och undrar om jag sagt upp bekantskapen med honom. Berättade som det var. DÅ säger denna gulliga doktor: "Stressa nu inte utan ta det lugnt".

 

När han kommer säger han, "får jag bara gå in o fixa britsen så den passar åt dig".! Underbart.

Sen tar han jättegod tid på sig och går ign alla prover. Nästan alla prover var bra, lite lågt kalium och vita blodkroppar och för höga kolesterolvärden. Men säger han du kan ju inte motionera och tål inge mer medicin. Nej så är det .

Han visst att jag legat inne och säger att jag måste åka in varje gång jag känner av hjärtat även om det inte var ngt denna gång. Jag har ju så svårt att göra det.

Min MR på hjärtat var lite bättre än i våras så hjärtat har återhämtat mig från herceptinet.

 

Sen ändrade han lite på doseringen av trombyl.  SÅ säger denna gudomlige läkare ”och så ringer du mig om du funderar på ngtr ,det behöver inte vara katastrof utan så snart du har funderingar” Kan man ha en bättre doktor?

 

Snabbt gick jag iväg till strålbehandlingen och sen var det att gå till Björken och träffa sköterskan K. Hon tyckte att infektionen såg sämre ut, mer var . Hon skulle efterlysa provsvaret och be att dom skickade svaret till min onkdoktor. Fick med mig material för omläggning. K är också så underbar så jag blir på gott humör bara av att träffa henne. Hennes skratt förgyller dagen Och hennes kärlek till patienterna är värt pris.

 

Hann dricka en kopp kaffe på nian innan jag mötte upp sonen i centralhallen för att gå till öron.

 

Vilken skillnad det är att gå med en 16 åring och en sexåring. Läkaren gjorde inga trevliga undersökningar, gick upp med en kamera i bihålorna men han rörde knappt en min trots att han fick kväljningar och det gjorde rejält ont.  Som sexåring skulle han ha gråtit och försökt komma undan. De skulle diskutera MR bilderna på sonden och svullnaderna hon kunde se och hur de ska behandla det. Han fick ingen leksak för att han var duktig, det skulel ahn fått som sexåring, så mamma bjöd på en glass.

 

När vi kom hem var jag slut så jag har inte gjort något idag. Sonen har städat ut urvuxna kläder ur sin garderob så det känns jätteskönt.

 

Med posten kom mina armstrumpor så nu är det dags ha båda armarna inpackade.

Dottern gjorde en så god smoodie ikväll men det var nästan så min hals förfrös så kall var den. Insåg att om jag

 

 

får celllgift och mår illa så kunde detta vara ett   alternativ till mat.

 

Dagens tanke: Skrattet är det säkraste kännetecknet på en människas själ. Om man har ett gott skratt visar det att man är en god människa

 

 

 

Trons kraft

Allmänt Permalink1

Söndag den 30 oktober 2011

 

Åter kväll och dagen försvann så fort. Extra timmen i morse var skön ssk som jag åkte med maken en timme innan eftersom han skulle jobba på statskyrkan och de börjar förbereda en timme i förväg. Jag hade många trevliga att prata med så timmen gick fort.

 

Det var en jättefin Gudstjänst på Vasakyrkan om Trons kraft i våra hem. Great Joy, vår gospelkör sjöng jättebra. Det var så härligt att få börja att sjunga med dom ”Detta är dagen som Herren gjort”. Det var så bra start.

Johan som predikade talade om våra hem, hur viktiga de är och att Jesus även använder sig av våra hem. Sen kunde man få förbön för att våra hem skulle bli mer fyllda av välsignelse och att Jesu närvaro skulle bli än påtagligare. Jag tycker att förbönstillfällen är jätteviktiga, man kan aldrig få för mkt förbön och jag och en del andra tog chansen. Jag klarar mig inte utan Jesu närvaro i mitt hem och känner ständigt att det behövs mer, så jag blev välsignad av förbönen och bär förhoppningsvis med mig något av det hem.

 

Hann prata med flera i kyrkan så klockan var mkt innan vi var hemma. Sen for maken och hämtade sonen som varit på jättebra läger i Skellefteå. Han delade sina erfarenheter med oss vid maten. Så glad över att han och en massa andra ungdomar vill odla sin själ. Det är det som kommer att ge något i längden.

 

Sen har jag fortsatt med pärlsorteringen och insett att flera askar blev för små så då har jag fått byta ut dem. Försökte ta bilder men batteriet i kameran var slut. Usch vad tråkigt det är sortera o ssk när det inte är tydligt var de ska, har en massa småkrafs pärlor som stör vän av ordning

Det kommer ta flera dagar till med min hastighet och det enda jag vill, är göra ngr smycken. Det positiva är att jag nu vet vad jag har.

 

På tal om pärlor och smycken, så börjar ni fundera på julklappar och vill handla hos mig så går det bra att ringa/skriva/hälsa på eller också kan ni bjuda hem mig och mina smycken och lite vänner så kommer jag och visar och värdinnan får ett smycke som tack.

 

Ni som väntar på beställningar, de kommer snart, jag har inte glömt dem.

 

Imrogon blir det sjukhuset mest hela dagen. Jag ska till min hjärtdoktor, sen onkologen för strålbehandling, sen sköterska för infektionen  i såren och så ska sonen till öron för en svullnad i slemhinnorna som de sett på datortomografin som kan ha koppling till hans migrän och maken ska till tandläkaren för sina tänder

 

Dagens tanke:  Att odla sin själ är viktigare än att plåga sin kropp

 

 

 

 

Vintertid

Allmänt Permalink2
Lördag den 29 oktober 2011

 

Att det varit segt med blogginlägg denna vecka beror på att sjukhusbesöken tagit så mkt av min kraft att jag ej orkat vara så flitig på att skriva och dessutom haft så ont i ryggen sen jag halkade i måndags och sen fick åka med fel bår.

 

Hur mår jag? Hyfsat ändå när jag tänker efter hur det var med strålningen för fyra år sen. Då var jag ej van vid den trötthet som drabbade en och hade högre förväntningar på vad jag skulle klara av. Jämför jag med cellgiftet för två år sen mår jag som en prinsessa. Jämför jag med såna som är friskare ja  då sjunker modet men nu jämför jag bara med mig själv och då har det varit en rätt bra dag.. Infektionen läker inte så jag ska nog kolla med sköterskan på måndag

 

Har ju kommit på att jag ska sortera min pärlor och skapa en bättre ordning och ff allt packa upp pärlorna jag hade med till Stockholm och som sen legat i en väska och stressat mig. Så nu har jag satt ut askar över hela bordet i sovrummet och lite i köket och försöker bestämma vad jag ska ha för ordning. Problemet är dels att jag inte vet om jag ska sortera efter material, färg eller smyckeprojekt eller en blandning av allt. Sen saknar jag bra lådor för sorteringen. Maken föreslog just en hel vägg med affärshyllor men det är så fult o så mkt har jag inte.

 

Problem nummer två är orken och nacken. Jag skulle inte få mkt lön om jag jobbade i en butik med den hastighet det går. Jag måste vila mellan varje påse. Sen ska allt märkas.

 

Jag hade tänkt gå i kyrkan i kväll men insåg att orken inte räckte. Får bli imorgon i stället.

 

Tänk att det är vintertid imorgon. Ute blommar några av mina rosor och fjädernejlikan. Det är helt otroligt och det är bara fyra veckor till advent.

Mörkret är lika mörkt men jag tänker på  att där i mörkret så sker saker som inte är synliga för ögat. Växter och träd förbereds i det mörkaste och kallaste för att kunna blomma till våren och bära frukt/frön. Är det inte så i människans liv att också vi måste igenom mörker och kyla för att kunna sprida skönhet och blomma i vår tid?.

 

I VK idag stod det så bra ”Allt i livet kan inte gå lätt.

Minsta motståndets lag är inte alltid något ideal att sträva efter

Det finns saker i livet som inte är enkla, som inte är glättiga, och som förtjänar lite extra uppmärksamhet och möda”

 

Livet är inte lätt, man måste få vara lessen, besviken och orolig. Men det viktiga är att inte ge upp, att våga hoppas även när allt pekar tvärtom. Det kan vända, kanske inte som jag vill,  men under tiden har något förändrats och fått mig att växa och mogna. Där i mörkret sker något trots allt.

 

Räknar man så med Gud så talar han om vetekornets lag, att kornet måste ner i jorden för att bli något, att det går från död till liv.  Och i kyrkan i morgon kommer det att handla om ”Trons kraft” Oavsett om jag tror att kornet ska komma upp så kommer det under rätta betingelser att växa upp, det växer det inte pgr av min tro men jag växer om jag vågar tro.

Och om jag vågar tro så ser jag också undren mycket tydligare.

 

Jag kan nu konstatera att det är mkt roligare att ligga här och skriva än sortera pärlor men jag får nog ta ett nytt tag så jag har en säng att ligga i i natt för där står alla saker som stod på bordet där nu pärlorna ligger

 

Dagens tanke: Vår väg är inte bara mjukt gräs, den är en bergstig med massor av vassa stenar. Men den går uppåt, framåt mot solen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till top