ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Ett spår i sanden.

Allmänt Permalink11
Tisdag den 28 febr 2012

 

Ni kanske minns den här berättelsen :

 

"En natt hade en man en dröm.
Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns
spår i sanden av två par fötter, det ena spåret var hans, det andra var Guds.

 


När den sista delen av hans liv framträdde, såg han tillbaka på fotspåren i sanden.
Då såg han att många gånger under sin levnads vandring fanns det bara ett par fotspår.
Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåraste perioderna av hans liv.

 



Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta:
"Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig, att Du aldrig skulle överge mig
utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna
i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå, att Du lämnade mig
när jag behövde Dig som mest."

Herren svarade:
"Mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig
under tider av prövningar och lidande.
När du såg endast ett par fotspår - det var då jag bar dig!"

 

 

 

Idag är dagarna när det bara är ett spår, de sista dagarna har varit tunga. Ända sen i måndags natt förra veckan när jag upptäckte en ny knöl i bröstet.  En knöl som jag inte alls ville känna, en knöl som bara verkade ha dykt upp helt plötsligt.

Jag sov inte mycket den natten. På morgonen när sköterskan från onkologen ringde i ett annat ärende fick jag berätta om mitt fynd och han skulle tala med min läkare som jag skulle träffa dan därpå inför ev behandling om mina värden stigit.

På em ringer jag min själavårdare och det visar sig att han kan ta mot mig på direkten Så skönt. När jag lämnar honom känner jag mig betydligt lugnare. Nu hade Gud det i sin hand i alla fall

 

På onsdagen när jag skulle ta proverna så ringer de från mammaografin att de fått remiss på mig och hade tid samma förmiddag.

Träff med doktorn som inte kunde fatta detta. Det var ju nyss som jag gjort MR bröst. Hon hade beställt tider åt mig direkt hon fick höra det.

 

Beroende på hur biopsin skulle göras var det osäkert om jag skulle kunna behandlas denna dag. Men mina värden hade stigit jättebra så det var bönesvar och det känner ni ju redan till

 

Snabbt iväg på röntgen och äntligen kunde jag lämna ifrån mig rtgflaskan för kontrast  jag släpat på sen före jul

 

Fick komma in direkt fast jag var för tidig. Trevlig sköterska som mammograferade mig.

Sen skulle jag träffa överläkare Kerstin B på ultraljudet. Jag har haft henne förr och hon är bra.

Hon sa att knölen inte syntes på mammografin, men hon kände den och såg den på ultraljudet. De tog flera biopsier men eftersom de använde en fin nål så skulle jag  kunna få behandling ändå.

Dessutom skulle hon begära snabbsvar på proverna och även om de sa ua så skulle hon inte släppa det.

 

Tillbaka till onkologen för träffa doktor I, hon hade nog tänkt vänta med behandlingen till torsdag fredag. Men då kände jag att jag inte orkade fyra av veckans fem dagar på sjukhuset och att jag så gärna ville få ta navelbinet först för att jag inte viste hur jag skulle orka ta det efter herceptinet som jag mår sämst av.

 

Hon gick o pratade med behandlingsavdelningen och de var osäkra om det skulle gå och om de hade ngn plats åt mig men jag skulle få prata med dem. Jag gjorde det och som ni vet av tidigare inlägg så fick jag behandlingen vilket jag var så tacksam för. Hon lovad höra av sig så fort hon fått svar.

 

Jag kände mig så lugn när jag lämnat över det även i sjukvårdens händer. Värst var det när jag kände mig så  ensam att bära det. Jag ville inte oroa familjen innan jag visste om det behövdes.

 

Så torsd em kom I o väckte mig för hon hade fått besked och hon ville ge det innan hon slutade för dagen. Och det var cancer i knölen. Helt ofattbart. Samtidigt har de velat hitta cancer i det bröstet för att förklara tumörerna jag hade i armhålan som man op bort i somras.

Så om de funnits där hela tiden men inte synts på undersökningarna är ju frågan.

 

Det blir nu olika rtgundersökningar och sen operation. Jag ska upp på bröstkonferensen på tisdag. Men det tar ju viss tid innan op eftersom mina värden måste hinna stiga innan man kan operera och nu går de ju ner av behandlingen.

 

Det känns inget roligt att berätta detta men jag kan inte ha det inom mig heller utan måste få sätta ord på det och hoppas att ni fortsätter och ber och tänker på oss.

 

Att berätta för familjen bli aldrig lättare, jag önskar att jag kunde ha det ogjort, men eftersim jag tror på ärlighet och öppenhet vore det inte rätt att tiga.

 

Så nu vet alla nära det och en del vänner har hunnit höra det. Jag vet att jag/vi är omslutna av förböner

 

I förrgår hade vi en bönestund och minnesgoda läsare minna att M fick orden Seendets Gudså starkt till sig. På kvällen när jag ska läsa mitt avsnitt i min bibelläsningplan som jag tidsmässigt ligger en ca  vecka efter så är överskriften Seendets Gud. Det kan inte vara slumpen utan en Gud som ser och bryr sig om mig och vår familj. Han ser vår situation, han har inte glömt oss och han vill något gott.

 

 

Något annat som slagit mig är att det måste ha varit meningen att jag skulle ramla på mitt motionsband, för då gled behån så konstigt  o tack vare dess skav hittade jag knölen. Så jag är inte längre arg på mig själv för att jag var så klantig. Det var Guds nåd

 

Dagens tanke: Talk to God as you go about your day. Ask Him to direct you in your choices and empower you for the things you need to get done.

Vardagsmirakel. Såna vi oftast ser i backspegeln. Men mirakel likafullt

 

 

Seendets Gud

Allmänt Permalink3

Måndag den 27 februari 2012

 

Tack gode Gud att jag fick sova i natt men många märkliga drömmar hade jag.

 

Bla var jag i Jämtland och EFS där hade fått en gammal gård i tre plan som låg vid vattnet. Det höll på byggas om och  vån 1 var underbar med blommiga tapeter, vidunderlig utsikt över vattnet . På vån 2 o 3 var det så lågt i tak att jag ej kunde gå upp för där var man tvungen att krypa runt för att se sig om. Det märkliga var att min 82 åriga mamma med urkalkat skelett klarade av at krypa runt där o inte tyckte det var det minsta konstigt.

Själv praktisk som alltid undrade jag varför man inte gjorde om de två våningarna till en för då kunde ju alla gå raka.

Jag tror att just den låga höjden kom från samtalet med dottern på skype igår där jag såg avståndet mellan henne o kompissens våningssäng i LA.

Men minnet är skönheten och värmen o glädjen i drömmen.

 

I den andra drömmen var jag i Ålidhemskyrkan. Ingen städade undan efter sig o åter var jag den ordningssamma o försökte plocka bort efter de andra, det fanns knappt tid att jag ens fick smaka på det framdukade. När jag öppnar frysen så ser jag att man inte satt in bullar o bröd i påsar eller burkar utan alltihop var inkastat, en o en, huller om buller o jag tänker men vem vill ha det här? Så kan man nu inte göra om det ska bevaras fräscht.det var frysbränna på en massa bullar och inget av det skulle jag velat servera. Försöker organisera en avfrostning Sen träffade jag folk och vi försökte få till vittnesbörd och delgivningar och sen låg jag bara på en bänk………….

 

Så vad kan så intensiva drömmar vilja säga mig????

 

Jag hade rejält ont i v arm med carpaltunnelsymptom så där fick jag för att jag slarvade med kompressionsbandagen igår

 

Förmiddan gick fort. Morgonvikarien var snäll och söt och mest sällskap men jag kom upp i alla fall.  På em kom M o jobbade o då blev det både bröd o soppa och prat.

 

Sen kom I med kaka o sesamfrökex. Det är roligt med dessa sesamkex för de dyker upp hos en massa människor men under olika namn. Men så goda till bla  kaffe. Det är bara en massa nyttiga frön i så även de som undviker kolhydrater kan äta dem.

Vi fikade ihop och sen bad vi en stund tillsammans Det var så skönt. M fick ett ord från Gud till Mig att Han är seendets Gud. Han ser allt och vet allt och då får jag lita på det.

 

Både sonen och jag har ont i halsen, jag hoppas det inte är influensan som ass har, hon gick med ont i halsen förra veckan och jag vill inte ha smittats med den.

 

Efter maten som ändå smakade lite grand, dvs bättre än smaken i helgen, så somnade jag en halvtimme tills mamma ringde och väckte mig.

 

Har lyckats betala räkningarna och hyra skidor till sportlovslägret till sonen. Nu gäller det få låna en slalomhjälm ngnstans.  Jag fattar inte att räkningarna kan vars så många och stora då vi ändå lever så sparsamt.

 

Jag kom aldrig igång med ngt produktivt skrivande ikväll för sömn så här blir lite av utsug av  energi, jag vaknar aldrig riktigt till

 

Dagens tanke: Svåra situationer är möjligheter för Gud att göra saker genom dig och för dig

 

 

Droppen urholkar stenen och Sjukt less

Allmänt Permalink4

Söndag kväll den 26 februari 2012

 

Just nu är jag sjukt less, som barnen säger, på vara sjuk och vara beroende.

Min ass är sjuk igen och nu influensa för hon tog tyvärr ej influensavaccinet. Så nu måste jag ha vikarie och det är så jobbigt när jag mår så dåligt som jag gör nu. Droppen urholkar stenen. Hela tiden är det något som tär och skaver och det är lätt att den lilla glädjen försvinner

 

 

Den här dagen har inte alls varit som igår. Igår var jag kortisonspeedad och det kan till en viss gräns vara bra för man får lite energi men risken är att man tar ut sig istället. Kunde knappt sova i natt och när jag äntligen somnade så var det med drömmar och klåda i armarna. Egentligen hade jag nog bort ta en tavegyl igår men då det inte var ordinerat så vågade jag ej men jag hade nog somnat bättre. Sen hade jag nog behövt cortison idag också men jag härdar men kroppen är inte i någon balans.

Haft så ont i ryggen idag ssk i korsryggen med ischias och domningar

 

Det enda som är pos är att kaffet smakar lite bättre.  Tyvärr orkade jag inte till kyrkan och det gör mig också nerstämd.  Jag behöver det Gudsmötet för att fungera mentalt. Kan inte fatta hur man kan välja bort kyrkan söndag efter söndag. Mitt andliga liv skulle inte fungera då. För mig är det en god vana att alltid gå utan att ens kolla vad det är. Ja det är mer än en god vana men om man gör det till en vana behöver man aldrig fundera ens om man ska gå.

Jag vet att jag behöver församlingen och att dom behöver mig. Om jag inte går fattas ju en bit även där inte bara för mig utan för dom också som är där utan min närvaro

Det har ju varit tvunget fungera under alla min sjukdomstider men ens andlig liv går mkt mer på sparlåga då.

Men jag vet at Gud vill att jag ska gå när jag kan och därför är det superprio ett. Ja egentligen går jag så snart jag kan släpa mig dit. Men idag orkade jag inte ens släpa mig dit.

 

Dagen blir så lång och ensam. Tack o lov ringde IP så jag fick en rapport från kyrkan och årsmötet.

 

Ingen matlust så maken försökte fresta med en Barnbox  från Mac Donalds för vi hade inget spec i frysen. Pommes fritten var god men inte resten och det var alldeles för mkt mat för mig, höll inte på få i mig det

 

.

 

Pratat med dottern på skype och fick se henne, å så lycklig det gjorde mig och så otroligt Hon är på andra sidan världen och jag kan se henne i realtid. Fick även se rummet och hennes kompis.

Må Gud vara nära henne.

 

Bestämde mig för ringa P och dela livet men ringde mitt i middagen. Då ringde mamma, M  så jag fick lite pratbehöv avklarat . Sen ringde P upp.

 

Jag vet inte om det var mig det var fel på ikväll men ”Så ska det låta” var urtråkigt.

 

Nu vet jag i alla fall att jag får hjälp av goda vännen MS i morgon em och en vikarie på morgonen så då kan jag släppa det för natten.

 

Dagens tanke: Vi klänger oss fast vid att Gud här bön. Droppe urholkar stenen inte gn sin kraft men genom sitt ständiga fallande

 

 

Till top