ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Paradiset och glödlamporna

Allmänt Permalink7

Torsdag  den  30 aug -12

 

Vikarien säger att min trädgård är som rena paradiset, här kan man ha fest. Det är roligt se sin trädgård med andras ögon. Själv kan man bli hemmablind. Men jag älskar min trädgård det förstår ni nog av alla bilder.

 

Blommorna pratar så mkt på sitt tysta språk

 

De säger ngt om livets kamp, hur  det även i den minsta torra vrå  kan finnas det som är som är livskraftigt och som tar sig utrymme. Jag har en stockros som kommer upp mellan stenplattorna. Ingen jord, inget vatten men den är 1,5 m hög och har  blommat underbart i flera veckor

 

Sen predikar de skönhet, glädjeliv i alla format, en del lutar sig mot ngn annan och tar stöd av varann, en del står stolta och raka alldeles ensamma, en del brer ut sig utan att fråga om lov och andra ser till att sprida sig nästan ohejdat. Ja många tankar kommer till mig i trädgården

 

 

Det var så ljummet ute så jag kunde ligga ute o äta lunch.

Min svullnad idag är inte kul, jag har nästan ett nytt bröst på h sida av svullnaden från igår o de missade ambandagen.

 

Problem få vikarie till imorgon. Men till sist fick de lös gårdagens vikarie. Dagens ena vikarie körde med ögontjänare metoden känns det som. ”Det du inte ser det vet du inte”. Men när inte ens pennan är flyttad trots att hon säger sig ha skakat duken så litar jag inte på det. Det är jobbigt att inte kunna lita på den man har i sitt hus och få känna sig trygg. Jag hatar lögner

 

Plötsligt blev det så mörkt ute o jag inser att  det regnar. Ute ligger min dyna, kuddar och nytvättad tvätt på sträcket. Naturligtvis försöker jag hjälpa till vilket jag inte skulle så nu har jag ont i nacken också.

Sen hittar jag den blöta lakanstvätten upphängd hopviken i fyra dubbelvikningar och vissa lakan ligger slängda på mangeln dyngsura. När skulle den tvätten torkat? För att såna här unga vikarier ska fungera måste man vara så frisk att man kan stå bredvid dem hela tiden och det kan jag ju inte.

 

Jag har ju en elöverlkänslighet och mår inte bra på lågenergilampor.  Nu ska man ju inte få sälja vanliga glödlampor efter september så jag har oroat mig för det. När vi kom på Maxi idag sålde dom vanliga glödlampor på rea. Vi hamstrade glödlampor i alla valörer för närmare 1000 kronor så nu klara vi oss ett tag.

 

 Dagens tanke:

 

Ängla besök nummer 2

Allmänt Permalink6

Onsdag den 29 augusti 2012

 

Somnade till slut. 

Ny dag nya möjligheter heter det ju, men med ett värkande huvud och en orolig mage känns det inte alltid så nytt och fräscht.

 

Det funkade hjälpligt med vikarie assistenten men detta med att fråga mig och inte agera på egna hand ellre kolla  hur jag mår  verkar omöjligt. Detta resulterade oxå i att jag glömde bort mina kompressionsbandage på armarna för det blev så mkt ”spring” för mig för att visa henne vad hon skulle göra.

Först just innan hon skulle gå på em kom jag på det, för det började värka så mkt och jag fick domningar i händerna.

 

Så då var det bara pressa ner de svullna armarna o händerna i bandagen. Tyvärr kommer jag få lida för det imorgon med extra svullnad i armhålorna så det blir svårt ha armarna mot kroppen, häng över korsettkanten bakom ryggen, och svullna händer. Ibland känns det som all biverkan runt cancern är värre än själva cancern.

 

 Det är så mkt som följer med i eftervården som det dessutom inte sägs så mkt om innan. Jag vet inte om personalen inte tänker på det eller att det är olika kliniker som har att göra med det och det  gör att  det faller mellan stolarna.

 Ibland önskar jag att jag fick hålla föredrag för personalen o berätta om mina erfarenheter o vad jag tycker kunde förbättras. Jag har ju gn åren sagt en hel del till kuratorerna o nu sist skrev jag ju till en av läkarna som tog till sig det enkla förslaget om att ringa o kalla till undersökningar på sommaren o inte lita på snigelposten

 

Tack o lov kom ängel nummer 2 på besök på förmiddan så då fick jag ligga. IP kom också med middagsmat, en god laxgratäng som vi nu ätit med god aptit. Idag hade vi ris till. Så god mat kan man äta ofta. Hon hade dessutom med sig glassbakelse till mig.

Vi fick en lugn fikastund i vardagsrummet. Först gjorde vi en rundvandring i trädgården och det var riktigt roligt för idag kom jag ihåg alla blomnamn. Det gör jag inte alla dagar till min stora besvikelse o förskräckelse, men min hjärna funkar ju inte alltid som jag vill.

 




 

Innan vi skildes så fick vi be för varann och olika böneämnen. Det var så befriande

 

Jag fick ett långt telefonsamtal från en som själv gått igen den stora bördan jag bär, och styrkte allt jag visste och bekräftade all oempatism som jag hört om. Det var inte klokt det hon berättade.  SÅ nu är det mkt bön om att allt ska sluta bra för den jag bär.

 

Idag kom paketet jag beställt med dyr, dyr wajer som jag ska ha till mina nya smyckesprojekt- Är så sugen på börja men jag har ju sammanträde.

 

Även imorgon blir det vikarier på assistentsidan. Dels en tjej som också var här lite för flera månader sen och så en helt ny som får gå själv på eftermiddan. Det är inte konstigt om jag får huvudvärk av att hela tiden vara på pass och instruera

 

Hade så ont i halsen när jag vaknade, har tagit echinagard. Jag får inte bli sjuk nu när det är så nära behandling.

 

Sammanträdet gick bra och var trevligt och många tankar dryftades.

 

Dagens tanke: Syftet med tron är inte alltid att hålla oss ifrån att ha problem. Det är ofta att bära oss genom problemen

Änglabesök

Allmänt Permalink8


Tisdag den 28 augusti 2012

 

Idag hade Gud planerat min dag för han visste tydligen att det skulle bli bekymmer.

 

Min assistent blev dålig och ville gå hem.

 Kris och bemanning hittade ingen som kunde jobba och jag ska ju inte vara hemma själv pgr av svimningsrisken.

Då hade Gud i sin vishet redan planerat att ängeln GL skulle komma o hälsa på mig o ha middagsmat med sig.

 

 

Och när jag frågade om hon kunde stanna till maken kom hem kunde hon det. Så hon förberedde middan så allt var klart. Dessutom hade hon med en god mjuk pepparkaka och så fick vi en trevlig eftermiddag med mycket prat.

Det var verkligen Guds goda omsorg om oss. Laxmiddagen var supergod, som bomull i magen, de rivna morötterna var saftiga och sonen sa, mamma det är så här rivna morötter ska smaka. Tack kära G.

 

Imorgon kommer den vikarie som hade mig att svimma i våras av överansträngning så jag gruvar mig.  Det känns superotryggt, men det var den enda som kunde jobba imorgon. Hoppas A blir snart frisk men hennes man var sjuk idag så det blir säkert hela veckan för risken är att barnen också blir sjuka.

I sjuksituationer är det verkligen otryggt att vara beroende av assistenter

 

Jag fortsätter och bär och oroas.  Ibland önskar jag att man kunde göra något mer än att be. Att se människor fara illa är bland det svåraste som finns, att se dem bli överkörda och ssk då av dem som man trodde stod för humanitet och empati och medkänsla. Men ibland verkar  penningen ha  blivit en sån Gud för såna att de tappat medmänskligheten på vägen.

 

Jag får inget gjort utan bara går o ber och väntar och hoppas på positiva förändringar. Vågar inte lämna telefon ur sikte, ringer de samtal jag kan för att underlätta. Men det känns som småsaker i det stora, droppar i det omänskliga havet.

 

Min dator är verkligen på fallrepet, Internet kraschar med jämna mellanrum, internminnet är i princip slut. Jag måste orka ngn dag försöka få över den på en extern hårddisk men det måste vara en dag jag inte behöver datorn.

 

Mina rosor hann i jorden innan ass kapsejsade, men vinbären måste grävas rejält för, det var en massa björkrötter där som infiltrerade området där vi flyttade en klematis som vägrar blomma, tänker vinbären ska få stå där i stället.

 

Mitt huvud värker, verkar vara migrän på gång. Undra om det är vädret, oron för morgondagens assistent eller oro för mitt bärande.

 

Sonen räddar just morgondagens fika på gudstjänstutskottet. Det är jag som ska stå för fikat på sammanträdet och jag hade tänkt att min ass skulle baka imorgon men nu jobbar ju inte hon så då ställer sig sonen vid diskbänken och sätter igång med bak. Åh vad glad han gör mig. Visst vi hade kunnat köpa bröd om det krisat, men maken jobbar sitt långpass i morgon så det hade blivit bekymmer hinna och själv tar jag mig  ju inte på affären själv

 

 

Dagens tanke: Du mitt barn hämta kraft i den nåd som finns hos Jesus Kristus

 

 

Till top