ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Spa

Allmänt Permalink4

Torsdag den 30 juni 2011

 

Tack alla ni underbara människor som skänkt pengar för att jag ska få en underbar spaupplevelse.

Tänk att ni finns för mig. Ett ssk tack till Cecilia som kom på iden och organiserade det. Tack för den 20 åriga kramen.

Nu hoppas jag tån läker snabbt så jag kan vara i vatten.

 

Dagens tanke: Söker du lycka måste du veta vad lycka är för dig

En dag med snabba växlingar

Allmänt Permalink3
Onsdag den 29 juni 2011

 

Jobbig dag, Höll på tuppa av imorse, men blev bättre efter vila och stund i skuggan där det var svalare än inomhus. Mina muskler var så irriterade idag. Undra om man kan få besvär av järnet , har ont i knälederna oxå

 

Tack för uppmuntrande kommentarer kring kläder. Igår var det ett stort problem idag ändrades perspektivet. Inte så att jag hittat kläder men annat tog över.

 

Jag hade tandläkartid idag och beställde sjukresan i god tid. Men inte kom bilen. Jag ringde o  frågade  och möttes av kommentaren,” jo den är på gång”.

Men sa jag” hur långt bort är den för jag ska vara hos tandläkaren om en kvart” ”jo den är på ingående”.

Ringde tandläkaren för att säga att jag kunde bli sen. Väntade tio min till, ringde till taxi. Jo men den var på gång, ja sa jag att tandläkaren säger jag måste vara i tid.

Då ringde hon upp chauffören o han sa att han strax skulle vara där. Då var taxin 30 min försenad. När jag står i hissen hos tandläkaren ringer tandsköterskan o säger att jag får inte komma nu när jag är så sen. Ja men jag är utanför er dörr. Ja då blev jag insläppt.

Men de var rejält sura, inte på mig men jag fick ju indirekt ta mot det, de tyckte att taxi skulle betala kostnaden för behandlingen för nu vart de ju sena till nästa.

 

Känns inte kul att komma superstressad till tandläkaren  och känna att de är irriterade . Så när de frågade om jag vill ha bedövning tänkte jag att jag spar ju tid om jag inte tar det.

Det var ett kariesangrepp under amalgamfyllningen så de fick först borra upp amalgamet och sen laga. Det tog tid och det kändes men jag klarade det utan bedövning. Men nu ikväll har jag tandvärk, tror kanten är lite för hög

 

Goda vännen B hade ringt just innan jag skulle fara för hon var i stan och tänkte hälsa på. Nu fick vi ett snabbfika innan min kurator kom. B hade gofika med sig och en timjan. Höl inte på hitta ordet timjan, men jag kom på ett knep, jag gick ign pizzakryddorna och då plötsligt kom et. Av o till har jag problem med att komma på vad saker heter. Har vissa problem med varseblivning också. Undra om det är min orkeslöshet som gör det. I alla fall hade jag o B trevligt den stund det varade.

 

Sen kom min trevliga kurator. Hon var sänd från ovan kändes det som.

 

Var över en snabbis till grannen också. Så underbart att Gud gav oss grannar som tror på Gud och att vi har så bra relation  och att vi kunnat dela så mycket glädje och sorg under åren.

 

Dagens tanke: Jes 58:8

Livet är enklare, även när det är svårare, om man har några att dela det med (citat solsblogg)

 

 

 

Kläder till bröstopererade

Allmänt Permalink4
Tisdag den 28 juni 2011

 

I följetongen om min andningsapparat så funkade det bättre i natt och mer än hälften av vattnet hade försvunnit så inatt andades jag nog rätt.

 

Känt mig rätt trött efter gårdagen, sjukhussängarna på behandlingsavdelningen är inte de bästa att ligga på en hel dag.

 

Inte orkat göra något direkt idag. Men solen har skinit och det fyller mig med glädje. Däremot blir det fruktansvärt varmt innanför korsetten och alla bandage, det bara rann. Min tå var sämre idag, vet snart inte vad jag ska göra.

 

Jag har ju till min stora sorg upptäckt att jag inte kan använda några kläder mer än en klänning från förra sommarens garderob. Jag har samlat så mycket vätska i de övre delarna samt att nya bröstvästen och korsetten fyller mycket mer så  jag inte får på mig något.

Det är inte så att jag äter en massa och gått upp i vikt, jag kan ju bara äta små portioner och är aldrig hungrig, utan det är all denna vätska som jag samlat på mig plus att min förbränning inte fungerar ssk bra

 

 

Ikväll bestämde maken och jag att vi skulle åka på Maxi och gå på rean på Lindex för där är gångavståndet så kort. På vägen dit suckad jag över att Kappahl inte fanns där för ofta tittar jag lite mer på Kappahl. När jag ska gå till Lindex tittar jag i skyltfönstren och ser Kappahls logga, jag lyfter blicken och dörr i dörr med apoteket står Kappahl. Det visade sig att de öppnat i april men jag har ju de senaste två åren aldrig orkat gå på affärer.

 

Jag hittade en hel del som jag vid blotta åsynen kunde tänka mig ha, men jag ville bara gråta när jag tittade mig i spegeln.

Man ska inte vara bröstopererad, ha bröstprotes, bröstväst och plastkorsett. Det fann inte en klänning med det mode som är som jag kunde ha. Antingen ramlade protesen ut, eller så, kom hela bröstvästen fram i urringningen, eller så syntes alla korsettspännen, eller så såg brösten ut som de hängde på helt olika nivåer på kroppen. Det var helt enkelt förskräckligt.

 

Jag köpte en vacker glad kjol på rean men kunde inte hitta en enda överdel, så det blir nog till att lämna igen den.

 

men den är vackrare i verkligheten än bilden visar

 

Jag som förr kunde hitta både snygga och bra kläder eller sy. Även som bröstopererad vill man ju kunna se snygg ut. Nu känns kläder som bara något jag måste ha på mig men jag känner mig aldrig fin för bröstvästen syns alltid lite hur jag än bär mig åt. Det vore lättare om jag kunde haft en behå med protesen i då såge det bättre ut, men nu går ju inte det för all lymfvätska som samlats i överkroppens vänstra sida. Har de två sista åren inte tittat mig ssk mkt i spegeln,  spec inte medan jag hade peruk  för jag gillar inte det jag ser, men i provrummets avslöjande ljus var det inge roligt Så jag känner mig jättedeppig ikväll.

 

Man kan ju tycka att man inte ska klaga på sånt när man ändå lever, men det jobbiga är att jag inte kan göra något åt det. Jag måste ha väst, jag måste ha protes, jag måste ha plastkorsett och jag måste ha arm och benbandage och jag vill få vara FIN någon gång och jag vill inte att det ska synas på mig att jag är av med hela bröstet när protesen glider upp i halsen..

 

Tänk om det fanns någon klädfirma som satsade på snygga kläder till folk som har handikapp.

Jag vet ju sen jag jobbade som arbetsterapeut hur svårt det kunde vara för rullstolsburna att hitta snygga kläder som satt snyggt, tänker ssk på tjejer och klänningar. Fanns det något så var det så mycket dyrare.

 

Idag blev det inte oppåt inlägg men just nu vill jag ha kläder som klär mig, och inte bara till fin utan även till vardags. Har insett att jag inte har ett plagg som helt döljer bröstvästen, i varenda urringning sticker den upp och dessutom är det jätte lätt spilla just där när jag ligger och äter och den kan jag ju inte slänga i tvätten, dels för att jag inte kan ta av den själv och dels för att jag bara har en, så den och protesen måste tvättas på natten. SÅ då ser alla vilken spillisa jag är

 

Dagens tanke:

 

 

 

 

 

Till top