ruach

Ruach är hebreiska och betyder både ande och vind och det är vårt varumärke på våra smycken. Vinden blåser vart den vill och du hör dess sus. Vi vill att våra smycken ska vara som en livgivande vind och jag ber för dem när jag gör dem och hoppas att det ska följa välsignelser med när man bär dem. Numera handlar min blogg mest om hur det är att leva med och överleva bröstcancer, lungcancer och hjärncancer.

Från oro till tacksamhet

Allmänt Permalink5

Fredag den 25 febr 2011

 

When we put our cares in His hands, He puts His peace in our hearts.

 

Idag var jag till min onkologläkare. Jag hade maken med som stöd.Dr I tyckte det var bra och sa att sak vi ta det allvarliga på en  gång.. Det hade varit en massa läkare som varit inkopllade på mitt fall för att kolla och jämföra bilder på mitt hjärta och diskutera hjärtat kontra cancerbehandlingen. Och efter mkt samråd hade man bestämt att jag ska få fortsätta behandlingen men under stor vaksamhet.

Behandlingen för  min cancer anses så viktig. Det festliga var att just på morgonen hade maken gjort ngt han aldrig annars gör  nämligen satt på morgonnyheterna på tv och då säger man att herceptinbehndlingen, som jag gngår, har fördubblat överlednads chansen från två till fyra år. Det var som en Guds hälsning kände vi efteråt att just idag av alla dagar pratade man om det

 

Det kändes som en stor tung börda lyfte ifrån mig när dr I sa att jag får fortsätta och det känns som ett Guds under och jag svävar idag av tacksamhet

Knölen jag hittat var godartad så även det var ett tacksägelseämne

 

SÅ på måndag startat vi igen under alla försiktighetsåtgärder som vi har och hon skulle försöka att jag fick eget rum så jag får sova under tiden.

 

Vi var så glada sen att vi firade på onkologfiket med kaffe och en halv semla.

 

Sen har dagen gått i ett. Hade ett planeringsmöte för helgen med T om hur vi ska leda vår friskvårdshelg för själen.Långprat emd dottern. Är så roligt ha henne hemma och vid middagsbordet blev det långa samtal om tron.

Sen såg vi en film som jag fått i födelsedagspresent och sen har M o jag gjort lite smycken. Hon tycker att jag blivt så duktig o ville ha flera örhängen som jag gjort.

 

Nu är jag jättetrött och ska sova .

 

Dagens tanke: Han lyfte mig upp. When we put our cares in His hands, He puts His peace in our hearts.

Arg / migrän / mormor för en kväll / mera uppvaktning

Allmänt Permalink5
Torsdag den 24 februari 2011

 

Igår var jag trött när jag skrev på bloggen. Glömde ju berätta att goa G hade med sig bullar o kakor till oss. Det värmde i hjärtat.

 

Idag är jag så arg. Sonen hade matte prov som ni alla läst om. Han ska sitta i en egen tyst sal pgr av sin hörselskada.

SÅ här gick det. Han kommer  hem helt förtvivlad från matte provet. Han blev utsattför en sådan orättvis behandling när han skulle göra provet.

Han gick till det rätta rummet och hamnade med en tjej som heter Anoch en tjej som heter D. Efter cirka en minut börjar An skrika om hurförbannad hon var på någon som var skyldig henne pengar och så började de prata med läraren och det var ett stor liv hela tiden.  Även fast sonen stängde av hörapparaterna så hörde han de tre prata hela tiden, därför hade sonen jätte svårt att koncentrera sig så A-delen tog mycket längre tid än vad den hade behövt göra.

 

När han var klar med A delen sa han, att han inte orkade med att sitta där längre så han gick tillbaka till klassrummet, där var han tvungen att bära in en bänk i rummet bredvid  och det tog av hans matte tid, sedan fick han ingen miniräknare, linjal eller de där speciella papperna utan bara två vanliga papper eftersom allt var slut.

Allt det här innebar ju enfruktansvärd stress för sonen och svårigheter att varva ner.  Sonen hann därför inte tänka igenom tillräckligt och göra de två sista uppgifterna och förlorade därmed chansen till 6 VG poäng.

 

 

När han kom hem helt förtvivlad med huvudvärk och med en sån sorg att han skakade, skrev vi till läraren och hörselläraren.

Hur kan det bara få gå till så här när man varit så tydlig i vad han behöver o alla lärare  är informerade om hans hörselskada och vad det betyder? På detta sätt mäts ju inte hans kunskap utan förmåga att tappa koncentrationen i stökig miljö.

 

Sen var det dags för mig att fara på provtagning på sjukhuset.  Min nackvärk och huvudvärk var vidrig, kunde knappt se med ena ögat . Men provtagningen  gick snabbt och bra. Sen blev jag bjuden på fika på oasen medan jag väntade på att få åka hem med maken.

 

Tack och lov blev huvudet bättre på kvällen för då fick vi besök av systerdöttrarna och Lille J. När han ser mig säger han Hej mormor. Han tycker nog att jag o min syster är lika varann. Sen kallade han mig mormor hela kvällen. Han är så obeskrivligt söt och charmig. Jag riktigt längtade efter en sån liten igen. Men det lär ju dröja innan vi får barnbarn.

Synd att de bor så långt borta att det är så sällan jag får träffa dem. Jag blev återigen uppvaktad på födelsedagen men nu är det nog slut. Fick en bukett jättefina rosor som nu pryder bordet.



Ikväll kommer dottern på besök från Uppsala. Hon åker med Y-buss och det är svinkallt på bussen.


Imorgon ska jag på onkologen och då får jag veta hur min framtid blir åtminstone om jag får fortsätta med behandlingen eller inte. Jag har inte tagit in än vad hjärtläkaren sa. Få se vad onkläkaren kommit fram till.
Men i alla fall följer maken med i morgon, känner att jag behöver stöd och ngn mer som hör och kan ställa frågor . Eljest tycker jag att jag klarar mig själv bra när jag far på sjukhuset, kan så pass mycket och är trygg med miljön. Man blir det när man jobbat på sjukhuset i flera år.


Dagens tanke:
Då Gud öppnade fönstret i himlen och tittade ner, frågade han mig: “Vad önskar du dig     denna dag?” Jag svarade: “Tag väl hand om de som läser detta just nu, för den personen önskar jag som vän i många år!”

 

 


När vi gör oss sårbara växer vi i styrka.

Allmänt Permalink3

Onsdag den 23 februari 2011

 

Åter skriver Marcus Birro saker som tar i mig.  Hur ofta vågar vi visa oss sårbara för varandra? Egentligen handlar krönikan om att viljan inte är fri men jag fastnade för den här raden ” När vi gör oss sårbara växer vi i styrka”.

 

Hur ofta vågar vi säga att vi inte orkar, att vi har det tungt?  Är det inte så att i det längsta visar vi upp en yta för att vi dels tror att andra inte orkar med att se oss svaga, dels för att vi inte vågar /orkar visa den svaghet vi kämpar med och för att vi är rädda vad som ska hända om jag släpper på ytan? Finns det ngn som tar hand om mig där nere på botten?

 

Jag går med mycket såna här tankar bla beroende på att jag snart ska predika om den kämpande tron på Vasakyrkan. Det är ett långt födande

 

 

Länk till Birros krönika

http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.2340870/marcus-birro-den-fria-viljan-ar-aldrig-sarskilt-fri.-den-ar-sjalvisk-och-hadande.

 

Hade en jobbig natt. Vaknade av att jag hade så ont i nacken att jag fått migrän. Höll inte på att kunna somna om igen för jag mådde illa av smärtan.  Till sist somnade jag men nacken var som ett stelt värkand parti som tog över allt. Massage muskelkräm och panodil blev dagens sätt att överleva. Ute var det så gudomligt vackert idag med gnistrande rimfrost i träden, som ett sagolandskap.

 

 

 

Hade dessutom Gudstjänstutskottet ikväll så det blev mer kräm o panodil.  Men som tur är kommer de till mig så jag slipper fara iväg för det vet jag inte om jag fixat. Vi var effektiva kändes det som o H hade med sig gott fika

 

Sen blev det en sista genomgång av matten med sonen. Hoppas o ber att det ska gå bra på provet, han har verkligen legat i o tränat. Det skulle betyda så mkt för honom .

 

Dagens tanke: Den som kan skratta där han kunde ha gråtit får tillbaka livslusten.

Till top