ruach

Segstartad och bräcklig idag.

Var med sonen på EEG och det var lite för långt för mig att gå inne på sjukhuset så jag var helt slut när vi kom fram. Inne på neurofys undrar man vad som försiggått för det luktade  som en massa hade gjort i byxorna , helt enkelt vedervärdigt, visste ej hur vi skulle stå ut och vänta där.

Sen kom vi in på EEG labbet , vi hade en trevlig person, men som sonen säger ”varför råkar jag alltid ut för de som ej kan svenska ordentligt eller de som talar så tyst att ajg inte hör, vet dom inte om att jag är hörselskadad?”” Nu var det tur att jag var med och kunde säga vad hon sa.

Men sonen var jätteduktig han till o med somnade på befallning.

Sen var det bara att vila för att orka med resan till Vännäsby.

Ute var det -27 grader  men vackert och varmt inne. Så roligt träffa Dotterns kompis familj och vi blev bjudna på en jättegod middag. Så kul att se att mamman o jag hade samma farhågor och frågor. Vi såg en massa bilder från de tidigare volontärernas arbete i Zambia. Man blir riktigt sugen själv på att få åka ner men tyvärr är det ju en omöjlighet för mig som ej kan sitta på flyg så många timmar och stå orkar jag ej. Men jag hoppas att allt ska gå bra för dom.