Vart är Sverige på väg?
Torsdag den 28 januari 2010
Vaknade återigen av en gräslig huvudvärk. Hade så ont att jag var tvungen använda händerna för att lyfta huvudet. Känns lite oroande att jag börjat få så ont i huvudet, är det biverkan eller vad är det?
Minan naglar har djupa hack, syns när jag fick taxoteren, är biverkan av den behandlingen trots att jag låg med isvantar. På fötterna är vissa naglar som ruttnade och i färd med att falla av.
Imorse kom vi, dvs man och son, knappt ut. Det hade snöat och drivit så mkt så dörrarna gick knappt att öppna. Min rollator var begraven till största delen i snö. Maken ramlade 3 gånger under sin skottning men som väl var bröt han inget, och det var för väl, med tanke på hans urkalkade rygg och höfter. Han får ju ej råka illa ut då jag är så dålig.
När sonen kom från skolan fick han hjälpa till att skotta för pappa var fullständigt färdig.
Jag har lyckats sätta in lite papper i pärmar idag så det har varit mitt jobb, trist men nödvändigt.
Veckorna går väldigt fort trots att jag knappt gör något. Försöker be för alla mina nära och kära, nya och gamla vänner, även bloggvänner när jag ligger och vilar. Jag har så mkt lättare att be för andra än för mig själv men där vet jag att andra ber..
Fredag den 29 januari 2010
Jag orkade ej skriva klart igår och det har ej hänt spec mkt idag heller Min assistent hade gjort en god alltiett middag i ugnen mede kyckling och rotfrukter. Potatisen var så god att jag kunnat äta bara den. Den smakade mer än kycklingen i min konstiga smaksensation
Maken var till doktorn idag men han får ej börja jobba mer än 25 % så nu undrar vi hur det ska gå.
Vad vi hittills fått veta så godkänner ej försäkringskassan sjukskrivningen. Man kan verkligen undra vart Sverige är på väg? Om man blir sjukskriven av läkaren för att man är för sjuk för att jobba och man accepterar det och är hemma, och sen när man väntar på att sjukkassepengarna ska komma så får man höra att försäkringskassan säger tvärtom.
Mitt förslag är att läkaren ringer till försäkringskassan o säger: Här har jag en patient som jag anser är för sjuk för sitt arbete, godkänner ni sjukskrivningen eller ska han gå o jobba trots sin sjukdom och bli sämre? Då visste man i alla fall om man ska svälta ett antal månader och om huset ska gå på exekutiv auktion. De kan ju ej ta för givet at man har en anhörig som har hög inkomst som man kan leva på eller tror de att en familj kan leva på fruns sjukpension på 7000 kr i månaden med mat, boende försäkringar och alla kostnader för sjukvård ? Jag är riktigt upprörd. Ska jag säga när sjukvården vill lägga in mig för att jag är för dålig, nej jag har inte råd att betala avgiften för att ligga inne, för min man är sjuk och får ingen sjukpenning. Ja ni hör hur absurt det är.
Idag hörde jag om en kvinna som fått vänta på sin sjukpenning i 8 månader och där man sa nej hon var ej berättigad, så hon var tvungen sälja sin bil och sitt hus för att ha ngt att leva på
Då efter 8 månader fick hon veta at hon var berättigad att få sjukpenning och då var det ju som för sent för då hade hon gjort sig av med det som var viktigt för henne.
De som bestämt detta med försäkringskassans handläggning, vad har de för förmånliga avtal som gör att de kan leva om de nu skulle råka bli sjuka i ngt försäkringskassan inte godkänner?
Men de blir väl aldrig sjuka eller har inga anhöriga som råkar bli sjuka eller också har de såna löner att de har ett fett bankkonto eller fantastiska försäkringar som ger förmåner i alla fall?!
Samtidigt när man hör om nöden i världen så vet jag att vi har det jättebra i Sverige.
Det senaste från Afrika dottern är att hon o S är på väg på förlovningsfest till ngn stad i Zambia, är en av lärarna på barnhemmet som ska förlova sig. De reser i en bil tillsammans med fyra levande hönor! Antar att de är till middan, undrar hur det känns att äta sin medpassagerare? Ja det är väldigt annorlunda upplevelser de gör, men säkert oförglömliga.