Kraftansträngning i onödan
Torsdag den 18 december 2014
Sov hyfsat bra trots att jag varje vaken stund bad för dottern som hade terminsredovisning i dag och opponering- och bönerna var med och hjälpte
Skyndade mig på förmiddagen att bli klar för att åka till fotvården. På vägen dit fick jag så ont i magen så jag tog första bästa toalett. Under tiden väntade Am utanför fotvårdens exp. Då hon kommer säger Am att jag är på G men är på toaletten. Då säger fotvårdaren att det är imorgon och att hon är på väg på ett möte.
Så det får jag höra när jag kommer ut. Jag kollar lappen som jag fick förra gången och där stod mycket riktigt dagens datum så hon måste ha skrivit in fel tid i datorn.
Så irriterande, nu måste jag använda morgondagen krafter och tid för att fara hit igen. Men det var ju tur att jag inte åkt 30 mil. Men nog ska jag visa henne lappen imorgon.
När jag kom hem var goa B hos oss för att lämna sonens julklapp så då fick hon våra också
Hon hade även med blåbärsdricka och saffransskorpor. Så rart
På eftermiddan började vi ta bort saker från hyllorna för att få dit julgrejor. Jag älskar att pynta men det går så sakta då jag blir så trött.
Gick även igenom gamla tidningar som jag kunde slänga, det blev en stor kasse.
Vilade för at orka fara på kören där vi skulle öva inför söndans gudstjänst och ha knytisfika. Det blev som det värsta kaféet.
Nu är jag så trött att fötterna bränner men lite tomtar har fått sin plats
Sonen bakade sina älsklingskakor dvs russinkakor ikväll men en plåt hade misslyckats för att bakstenen hade varit kvar. Så nu har vi en kaksort att bjuda på. Är så tacksam att ugnen funkar så nu kanske det blir saffranbröd i helgen om maken orkar.
Men däremot höll vi få på stora skälvan på eftermiddan för nya kylfrysen som vi köpte i sommar var alldeles varm och lät så konstigt. Gode Gud inte nå mera strul innan jul.
Men det verkade som den återhämtade sig, vi satte på snabbfrysning så vi hoppas att det var så att dörren stått öppen en springa men vi vet ju inte.
Igår kväll var vi helt strömlösa en halvtimme. Anders testade alla säkringar men det gick inte i gång, var som att elen inte orkade. Man hörde hur skrivaren startade o så dog den.
Men så plötsligt tändes lamporna igen. Vi vet inte om det var ngt fel hos elbolaget men glada var vi att slippa treva.
Imorgon kommer dottern hem. Längtar så.
Dagens tanke: Alltid men särskilt inför julen är det viktigt att stanna upp och tänkta efter Lever jag det liv jag vill leva just nu? Är det något jag kan förändra eller är det så att jag lever det liv jag just nu fick att leva, ett liv som jag vill förändra men inte kan göra något åt utan istället måste lära mig leva med. Det är en gåva och en kamp att lära sig leva det livet