ruach

Onsdag den 29 januari 2014.

 

Hade jag skrivit tisdag eftermiddag hade ni fått en lyrisk förklaring över hur bra det hade gått med taxolen, att jag fått sova hela tiden och att jag fått i mig all behandling. De gav den på mycket längre tid än hos andra. De har lärt sig att min kropp inte är som andras och därför ger de allt jättesakta. Jag var så tacksam och tackade Gud o kände verkligen änglarnas närvaro.

Fick dessutom ett medel för magen som är magsårshindrande, typ santac, tavegyl för att sova, alvedon, odensatron för minska illamåendet

 

Jag vaknade av att doktorn stod vid sängkanten för att höra hur det gick o då var jag nästan klar. Fick ställa en del frågor till henne som jag glömt, fick recept o perukremiss. Fick nu till min glädje veta att det fanns fler ställen att välja på så jag inte måste råka ut för det jag var med om för 4,5 år sen.

Så nu gäller det bara att hitta ork så jag kan åka ner. Tyvärr får jag inte min doktor om två veckor då hon är ledig men hon skulle kolla upp ngn bra

 

Kom hem jättespeedad av den stora cortisondos jag fått. Det här gick ju jätte bra varför hade jag oroat mig? Orkade prata i telefon, stötta dottern etc min ena kusin ringde

 

Tills kvällen kom, då vände det. Då måste en del änglar ha blivit kvar i mitt sjukrum på sjukhuset för nu blev det kaos. Började må så illa. Tog kvällsdosen cortison som ska minska illamåendet, men inte hände det. Till sist tog jag mer odensatron men det skulle jag nog inte gjort. Illamåendet minskade men istället fick jag såna gräsliga smärtor i magen. Med kramper varje kvart fick jag gå på toan, till slut krampkräktes jag men bara luft. Åter till sängen inte en blund i ögat. Så höll det på hela natten.

Kl 05 tog jag  mer dimeticon o panodil och efter 40 min somnade jag i 50 min innan magen satte igång igen.

Men nu akuttömde sig magen och det var ju bra om det stannat vid en gång

 

Det är bara det att smärtorna o krampen har fortsatt hela dan. Jag är som en urvrden disktrasa. Tål knappt få i mig något för allt gör ont. Kan bara dricka te!!! Och det var säkert 4 år sen jag drack te så ni förstår ju vilken förlust det är att inte få dricka kaffe.

 

Har försökt sova men med vätskedrivande och denna mage blev det max 5 minuter.

 

Igår fick jag brev från bedjaren E, hon hade vaknat på natten till måndagen o så bett till Gud för mig och skickade en böneduk som jag haft liggande över lungorna i natt och där hade jag i alla fall ingen smärta under natten , vilket ju brukar hålla mig vaken så det var ngt att vara tacksam över

 

Idag fick jag brev från en annan vän, hon som kom och läste upp orden frukta inte i fredagskväll. Det var ord ur en sång som hon fått av Gud när hon städade o bad för mig och hela familjen under hösten och nu var tillfället inne att ge den till oss. Underbara är Herrens vägar.

 

Trots detta är jag så slut för magen tar allt.

 

Dessuton var den vik ass sjuk denna onsdag också, men det kom en ny tjej som aldrig jobbat. Tack o lov tog arbetstränaren hand om henne så jag fick vila eljest hade det aldrig gått. Det är inte lätt att vara riktigt sjuk själv o ha vikarie ssk om man aldrig jobbat som assistent, så tufft för henne också.

.

 Snälla AM gjorde  hemgjort potatismos  så jag fick i mig lite, men lätt är det inte. Har ikväll tagit imodium och fått stopp på magen.

 

Hade bönegruppen här. Roligt skingra tankarna lite grand och få dela nöden.

 

 Torsdag den 29 jan

 

Nu är det torsdag kväll, orkade inte rätta alla fel från igår.

Fick sova fyra timmar i natt och så tacksam för det. Mådde lite bättre på morgonen men så snart jag var tvungen att vara uppe för visa vik ass hur man gjorde äggröra så blev jag sämre, sen fick jag så ont att att jag tomkräktes igen av magplågor.

 

Fick kortbesök av snälla B som kom med uppmuntringskaka. Rara I ringde och mamma ringde.

 

Ikväll kom mina fina syskonbarn på besök med uppmuntringsgåvor, rosor, trädgårdstidning och chokladkakor. Kul få sällskap ssk som det var länge sen vi sågs och som maken jobbade.

Men så snart jag försökte fika lite vred det i magen. Inte kul.

 

Fina B ringde o peppade mig till att dricka buljong så jag får i mig ngt o berättade att doktorn jag får nästa tisdag är en bra doktor, känns bra att veta

 

Pratat med mamma igen, fått en del sms och pepp på facebook., tjattat med syster E.  Allt betyder så mycket att känna att jag inte är bortglömd, att folk ber och tänker på oss igen och alla uppmuntrande ord. Tänk jag hade trott att nu skulle det vara vår tur att löna andra, att kunna be ännu mer för andra. Men så tacksam att folk fortfarande orkar be. Tänker på änkan som tjatade och tjatade på domaren i Bibeln och som till sist gav henne rätt och hur Jesus säger att skulle inte Gud då ge de sina rätt, och att vi får be oavlåtligen

 

Dagens tanke:  Gud finns bakom molnen ändå