ruach

Onsdag den 1 oktober 2014

 

Så glad för jag fick sova sex timmar. Det är en sån nåd att inte behöva vrids sig runt hela natten.

 

På eftermiddan var vi ute jag påpälsad rejält, för det blåste ordentligt. Såg ut som en inlindad mumie AM tömde växthuset o jag stod lutad mot komposten o klippte ner tomatplantor, gurkor, chili. Så sorgligt göra för det talar om död, att plantan gjort sitt, att nu är det långt till våren. Samtidigt så får jag se att frukten lämnar ifrån sig frön som jag kan så till våren och komma till liv igen.  Djupt inne i mig finns en rädsla,  tänk om jag inte får var med då? Men jag ber att jag ska få det, att livet ska ta nytt fäste i mig, att jag ska få ork att kämpa

 

Idag har jag haft svårt med minnet, troligen är kroppen så stressad av behandlingen o cortisonet. Minns inte namn, inte personer som jag inte kan få fram en inre bild av. Tex vem var den andre basen på kören i söndags, jag som har ett perfekt minne.

I förrgår hade jag lagt in smörasken i mikron och sen höll jag på leta igenom kylen flera ggr utan att hitta det. På morgonen hittade Am det i mikron när hon skulle tina ngt.

 

Har letat papper idag , Papprena från försäkringsbolaget var spårläst borta, o jag letade o letade. Till slut hittade jag dem bland räkningar som var betalda o det var inte dessa. Fick samtidigt post från Villaägarna att de bytt bolag för sina försäkringar o att man skulle kontakta dem så då gjorde jag det. Gick inte ringa så då mailade jag o då tog det inte fem minuter innan de ringde upp och då sa hon att de kunde flytta mina försäkringar från idag till det nya. På detta tjänade jag mer än 1000 kr så det gjorde min eftermiddag.

 

Tyvärr har biverkningarna i magen slagit till rejält nu på eftermiddan, nu rinner allt igenom mig och jag har såna smärtor. Så snart jag ätit får jag såna kramper o tårarna rinner och det är lika hemskt som när jag började med taxolen.

 

Blir rädd för att äta o dricka för det är så smärtsamt.

Pendlar mellan sängen o toan och ropar till Gud om lindring.

 

Har försökt läsa slut på en bok som jag påbörjade på Kreta på engelska. Jag gillar inte att läsa på engelska men det gick bättre än väntat för den var så bra, och jag hann inte läsa ut den på Kreta och det var dottern som lånat den av en kompis. Hon började googla om den fanns på biblioteket att låna o det gjorde den och dessutom på svenska så när jag kom hem bokade jag den. Jag har sparat att läsa i den till något viktigt tillfälle och nu med smärta behövde jag den. Den är så gripande heter ”Kärlek som befriar”, är en mer modern roman över Hoseas liv. Många tårar har runnit under läsningen.

 

Idag har två goda vänner ringt o undrat hur det var, så det har glatt mig

 

 Fick lite pärlor med posten idag  så jag ska klappa på dem o fantisera. Börjat sy nya armband som blir så fina.

 

Dagens tanke: Sök att se något positivt i varje ny dag