ruach

Onsdag den 4 november 2015

Idag fick vi beskedet om fortsatt beviljad assistans och vistelse på Axlagården för hela november och halva december också! Det känns jättebra! Som vanligt ligger jag hela tiden och funderar på hur de här besluten ska gå, det är jobbigt att alltid känna sig orolig för det.

 

Morgen efter gårdagens natt upptäckte sköterskorna att hela min högra arm var alldeles nedblodad. Detta beror på att jag på grund av min klåda kliat sönder armen. Jag har jättesvårt att sova på nätterna och därför mår jag inte särskilt bra just nu. Antingen vaknar jag varannan timme och kan inte somna om på ett tag, eller så kan jag inte sova alls. Människorna runtomkring mig tror inte alltid på mig när jag säger att jag inte kunnat sova, eftersom jag får så tung andning när jag ligger still så det låter nästan som att jag sover. Nu har sonen klargjort för personalen hur det ligger till, jag har nämligen haft andningsbesvär vid sömn i flera år - förr använde jag en andningsmaskin på natten men det blev för besvärligt så det använder jag inte längre.

 

Så därför somnar jag också på dagarna då och då. Jag önskar jag slapp det för då skulle det i sin tur vara lättare att sova på nätterna, det känns som en ond cirkel som jag inte kan bryta. Jag blir så trött när jag behöver ligga still så mycket i sängen. Men jag försöker vara aktiv, jag går en liten runda (25 steg) 2-3 gånger om dagen med gåbord och med assistenterna som stöd (rullstolen bakom mig i beredskap ifall jag inte orkar).

 

Vädret ute är fantastiskt. Svårt att tro att det är november redan. Min make har börjat jobba halvtid igen. Sonen har fullt upp på universitet med tentor varannan vecka. Dottern börjar snart sin första praktik. Livet flyter alltså på, även om det är jobbigt. Just nu längtar jag så mycket till att få gå i kyrkan igen, jag saknar gudtjänsterna och de trevliga umgänget och goda fikat. Jag tar gärna emot besök här på axlagården, hör bara av er innan.

 

Dagens positiva var att jag idag vågade stå på mig och säga nej till fisksoppa. Ikväll fick vi fruktsallad med grädde till efterrätt.

 

Kärlek är att ge även när det smärtar.